Känslan av frihet

NOTIS. Att bli hemlös är väl för de flesta det värsta som kan hända. Och det är tyvärr sannolikt att många fler blir det nu i dessa marknadskrafternas yttersta dagar.

Men hur upplever de som är hemlösa själva sin situation?

I boken Hemlös med egna ord, med texter som varit publicerade i Situation Stockholm, skriver några av dem om sina liv med nätter i grovsoprum på nattbussar och på härbärgen.

Roine reflekterar
Och det är intressant att följa en person som Raine Gustafsson i hans dagbok.

Likt i en ovanligt välskriven såpa berättar han om livet för en uteliggare i Stockholmsförorterna och runt Hornstull.

Hela tiden reflekterande och med små ord håller han spänningen uppe oavsett om en vän blivit mördad i hans tillfälliga nattkvarter eller om han sitter på en varm krog i Axelsberg.

Att rå sig själv
På ett bakvänt sätt verkar en del hemlösa se en frihet i sin tillvaro. Man rår sig själva i ett tält i en förortsskog eller i en utrangerad husvagn och behöver inte bry sig om grannar eller härbärgenas stängningstider.

Eller också är det som Maria Urdin skriver:

”Under uteliggaråren byggde jag trots allt upp en märklig känsla av frihet och oberoende, allt för att döva saknaden av en fast punkt i tillvaron.”

Kanske är det för att många människor inom i sig bär på en längtan att enbart finnas till i ett nu och för sin egen skull, som de hemlösas liv väcker en viss sympati och känslor som inte bara har med oro att göra.

David Ericsson
Skriv ett e-postbrev till kulturredaktörn