Den 5 augusti gick remisstiden ut för att lämna kommentarer till Bo Svenssons revisionsutredning, som bland annat föreslår att revisionsplikten ska avskaffas för nästan alla företag. Hela 50 remissvar har inkommit, bland annat från Svenskt Näringsliv, Aktiespararna, Sveriges Kommuner och Landsting och Saco. Dock lyser LO med sin frånvaro i den digra högen av yttranden. Detta är högst förvånande med tanke på att förslaget får konsekvenser för alla arbetstagare och för de fackliga företrädarna i företagens styrelser.

Revisionen är en trygghet inte bara för de anställda utan också för företagsledning, ägare och – inte minst – styrelsen. I andra länder, exempelvis Belgien, har avskaffandet av revisionsplikten orsakat stora protester från fackligt håll. Men några liknande protester har inte hörts i Sverige. Hittills har bara arbetsgivarnas organisationer yttrat sig i debatten.

Från fackligt håll har det däremot varit förvånansvärt tyst. Frågan är om Wanja Lundby-Wedin och övriga LO förstått vad det här handlar om. Att revisionsplikten försvinner är en fråga som berör alla fackets medlemmar. Det borde därför vara en självklarhet att LO ska ha en åsikt i frågan.

Debatten har hittills handlat mycket om att ta bort revisionsplikten i syfte att förenkla för företagen. Men det finns andra aspekter att väga in, som till exempel hur det i förlängningen påverkar de anställdas intressen nu när revisorn, som har till ansvar att dra i nödbromsen om något oegentligt inträffar, kanske inte längre finns där.

Revisionsplikten avskaffas för 97 procent av alla företag i Sverige
I Sverige har sedan länge ett särskilt ansvar lagts på revisorn att kontrollera att arbetsgivaren betalar in skatter och sociala avgifter. Detta har i praktiken medfört en ökad trygghet för de anställda. Nu när revisionen blir frivillig för en stor majoritet svenska företag innebär det ett förändrat ansvar och ett helt annat risktagande för de fackliga företrädarna i företagens styrelser.

Om det blir som utredaren och regeringen vill kommer revisionsplikten att avskaffas för företag med mindre än 83 miljoner kronor i omsättning eller färre än 50 anställda. Det motsvarar ungefär 97 procent av alla företag i Sverige. I de flesta av dessa företag finns det fackliga representanter i styrelsen.

Enligt svensk lag har företag med 25 anställda och uppåt rätt att ha minst två arbetstagarrepresentanter i styrelsen beroende på företagsstorlek och bransch. Samma lagar och regler gäller självfallet för arbetstagarrepresentanterna i en styrelse som för övriga styrelseledamöter.

Revisorn ska inte tillstyrka ansvarsfrihet för styrelsen längre
Förutom att revisionspliktens ska upphöra är det också på förslag att förvaltningsrevisionen ska tas bort. Det innebär att revisorn inte längre kommer att tillstyrka ansvarsfrihet för styrelsen. Inte heller när det gäller detta förslag har det hörts några synpunkter från fackligt håll. Det är förvånande med tanke på att det i så många företag finns fackliga representanter i styrelsen.

För att alla ska hinna ställa om sig när revisionen nu blir frivillig och ansvarsfriheten för styrelseledamöter tas bort är det förstås viktigt att regeringen skyndar långsamt och att avvecklingen sker på ett ansvarsfullt sätt, så att alla som berörs hinner med att ta reda på vad det innebär för dem och hur de ska agera för att undvika fallgroparna.

Men jag vill också uppmana LO-ledningen att sätta sig in i frågan om vad dessa stora förändringar innebär för deras medlemmar. Under beredningstiden – proposition väntas komma i slutet av hösten – finns det fortfarande tid att ge sig till känna i denna för svenska arbetstagare mycket viktiga fråga. Här ges också ett utmärkt tillfälle att visa att man värnar sina medlemmars intressen.

Anna-Clara af Ekenstam
Ledamot i FAR SRS styrelse, branschorganisationen för revisorer och rådgivare och revisor Öhrlings PricewaterhouseCoopers
Skicka ett e-postbrev till debattredaktören