Unga förlorar kamp om jobben i USA
Folk stannar kvar på sina jobb allt högre upp i åren, och det innebär att det inte blir några arbetstillfällen för de yngre, säger Norma Houck, här tillsammans med Carin Jeffers. Foto: JOE IMEL |
Under sommaren nådde tonårsarbetslösheten i USA sin högsta nivå sedan början av 1990-talet. Stapplande ekonomi och hårdnande konkurrens om ingångsjobben slår hårt mot arbetsmarknadens allra yngsta.
Tre grabbar tar en rökpaus utanför kommuncentrumet i Albany, Kentucky. En av dem är 17-åriga Justin Stapp. Han vill bli bilmekaniker. Men först måste han bli klar med sin högskolebehörighet.
Det krävs högskoleutbildning för att få ett välbetalt mekanikerjobb numera. Annat var det när hans morfar och pappa öppnade sina bilverkstäder.
Deltidsarbete
I väntan på att han ska bli klar med studierna jobbar han deltid i en verkstad.
– Jag har sökt jobb på massa ställen. McDonalds, Pizza Hut och sådana arbetsplatser. Men jag kan inte få jobb där, eftersom jag inte fyllt 18 än, säger Justin.
Albany är en småstad i södra Kentucky. Invånarna är få och arbetstillfällena än färre.
Charles Morrison är en av dem som tillbringar denna fredagsförmiddag tillsammans med Justin. Han vill ägna sitt liv åt filmskapande. Ett jobb som kommer att ta honom långt från sjöarna och skogarna där han växt upp. Det går inte att ta miste på hans beslutsamhet. Han har redan sett ut en utbildning i Kalifornien som han tror kan vara vägen in i filmbranschen.
Inte kräsen
Men tills det förverkligas gäller det att klara sig fram i Albany.
– Jag har sökt jobb på varenda snabbmatsrestuarang häromkring. Jag jobbade på McDonalds ett tag och på ett daghem. Här går det inte att vara kräsen. Att få jobb handlar mycket om att känna rätt folk, säger Charles.
– Det är svårt att få fotfäste på arbetsmarknaden. Det går knappt att hitta ett jobb som ger mer än åtta dollar i timmen, och det är inte mycket när man ser till allt som måste betalas. Men många nöjer sig med det, fyller Nathan Goodrich i.
Tuffa förhållanden
Han är 19 år och arbetslös. En kort tid jobbade han på kycklingslakteriet i närheten. Men förhållandena som sanitetsarbetare i frysanläggningen var för tuffa. Hans jobb togs, som många andra vid slakteriet, över av invandrare från Mexico. Efter det har det gått trögt i jobbsökandet.
Norma Houck leder utbildningen som ska förbereda och hjälpa de tre grabbarna in på arbetsmarknaden. Hon vet hur tufft det är för unga att få jobb. Den dåliga konjunkturen är ett sänke, men på senare år har situationen blivit än kärvare.
– Det finns fler äldre på arbetsmarknaden. Folk stannar kvar på sina jobb allt högre upp i åren, och det innebär att det inte blir några arbetstillfällen för de yngre, säger Norma.
– Här i närheten är det mest snabbmatsrestauranger och turistnäringen som erbjuder jobb till tonåringar. Men dessa fylls nu allt oftare av andra. Det finns lärare som jobbar som servitriser på restaurangerna nere vid sjön under sommaren, fortsätter hon.
Norma jobbar för ett företag som håller arbetsmarknadsutbildningar på uppdrag av arbetsförmedlingar runtom i Kentucky.
Bekant mönster
Albany må vara en liten stad i ett stort land. Men mönstret som syns här är det samma som tonåringar runtom i USA känner av.
I somras steg arbetslösheten i denna grupp över 20-procentstrecket för första gången sedan 1992. Andrew Sum, chef för arbetsmarknadsstudier vid Northeastern-universitetet, använder ordet kollaps för att beskriva tonåringars situation.
Enligt honom underskattas problemet i arbetslöshetssiffran. Statistiken för tonåringar bygger på intervjuer med föräldrar, som inte fullt ut vill berätta om barnens arbetslöshet. Dessutom räknas inte de som gett upp jobbsökandet in.
Nedåtgående trend
Men det är tydligt att sysselsättningsgraden bland tonåringar har sjunkit nästan varje år under 2000-talet. Denna sommar var mindre än var tredje tonåring sysselsatt – den lägsta noteringen under hela efterkrigstiden.
– Vi hade en konjunkturuppgång som ledde till miljontals nya jobb mellan 2003 och 2007. Men tonåringar såg ingenting av denna ökning, säger Andrew Sum.
Han hävdar att den ekonomiska krisen är den främsta förklaringen till utvecklingen det senaste halvåret. Men bakom den fleråriga trenden finns mer djupgående faktorer.
– Längre skolgång står bara för en liten del av den minskade sysselsättningen. Jobbskapandet har varit sämre än tidigare och eftersom tonåringar ofta är de sista att anställas drabbas de hårdare av detta, säger professor Andrew Sum.
Trångt i porten
Men utöver det dåliga draget på arbetsmarknaden pekar han på andra grupper som trängt in på de delar av arbetsmarknaden där många tonåringar håller till.
– Konkurrensen är mycket mer intensiv. Äldres jobbar mycket mer, och de söker ofta deltidsjobb i handeln och restaurangnäringen. Samtidigt har allt fler arbetsgivare höjt åldersgränsen för anställning till 18 eller högre. Och dessutom är tonåringar de stora förlorarna på den olagliga invandringen, fortsätter han.
Bristen på uppmärksamhet kring situationen och avsaknaden av politiska åtgärder tycker han är en stor besvikelse. Hittills har bara några lokala initiativ tagits för att angripa ungdomsarbetslösheten.
– Ungdomar väger inte tungt politiskt. Få av dem röstar. Och de har inga starka lobbyorganisationer som kan föra deras talan i Washington, säger Andrew Sum.