En av de fina sakerna med European Social Forum är samarbetsformatet, att olika slags grupperingar med ganska olika mål kan slå följe ett tag kring en bestämd fråga och på så vis nå framåt. Just detta kanske är den egentliga innebörden av att tala om ”rörelser”: att det sker en förflyttning.

/media/lotidningen/media/images/nyhetsbilder/ht2008/vatten3908.png  
   

Jag ägnade mycket tid åt frågan om privatisering av vatten. Det är så konkret. Ingen utom de multinationella skurkbolagen, värst franska VEOLIA, tjänar på att det allmänna goda säljs ut.

I vad som till vardags är Malmös Tangopalats förde luttrade sakkunniga en konstruktiv dialog på sju språk (minst). Och det var inte första gången många av dem träffades: många glada återseenden.

Lokala aktivister, framsynta borgmästare, kommunalare från diverse länder, radikala forskare – och i nåt sorts stjärnroll det lokala vattenbolaget VA SYD, som 1994 undgick att bli privatiserat och sen dess genomfört en konsolidering på alla plan för att stå stadigt inför framtiden. Inte som aktiebolag utan som icke vinstdrivande kommunalt förbund, vars styrelse tillsätts av de kommuner som de servar, för närvarande Lund och Malmö; fler är på gång.

Överflöd
Som ett slags firande hade VA SYD ställt upp en ständigt rinnande fontän med dricksvatten utanför Tangopalatset. Många besökare från länder där det är ont om  färskvatten missuppfattade gesten och ställde Sune till svars för ”slöseriet”. (Några kubikmeter vatten à 38 öre ur en småländsk sjö där det finns hur mycket som helst…)

Sune är inte bara en rutinerad vattenverkare som jobbat på samma ställe sen 1970. Han är också fackligt och politiskt aktiv och var djupt inblandad 1994 i kampen för att bevara vattnet i gemensam ägo.

Jag presenterar mig inte som journalist, men vi har en trevlig pratstund om grundläggande demokrati, så att jag missar ett par av föredragen inne i Tangopalatset.

Men det råder överflöd därinne med. Överflöd på kunskap.

Exploatering
Kunskap som under två påföljande seminarier sätts i arbete. Det handlar dels om förberedelser inför det alternativa Water Forum i Istanbul nästa år, dels om grundandet av ett europeiskt nätverk för vattenfrågor.

Turkiet tänker bygga ut vattenkraften i en omfattning som skulle göra de gamla Sovjetledarna avundsjuka. Framför allt i de kurdiska delarna. Till nackdel för jordbruk, natur och arkeologiska minnesmärken.

Och Europa är också ett problemområde. Det är härifrån exploateringen av världens vattenresurser utgår.

Men det är också här som kampen pågår som mest intensivt mellan en privatiseringssträvan initierad av bolagen (samt understödd av EU:s tolkningar) och olika lokala initiativ som, med en medverkande italiensk EU-parlamentarikers formulering, utgör ”ett försök att återskapa en ny sorts demokrati”.