Borg satsar miljarder på reformer

Dags igen. På måndag presenterar finansminister Anders Borg årets budget. Men vem vill satsa en slant på att regeringen tänker satsa sina 30 miljarder på socialbidragstagare, sjuka och arbetslösa?

En middagsbjudning under regntunga skyar med knökfull frysbox. Så kan det ekonomiska läget beskrivas när regeringen i dagarna lägger fram höstbudgeten.

Det är för den borgerliga regeringen helt nya förhållanden som råder när den ekonomiska propositionen ska läggas fram i början på nästa vecka. Situationen är både kärvare och enklare på en och samma gång.

LO-Tidningen har granskat siffrorna som visar hur ekonomin har utvecklats under alliansregeringens två första år.

Kraftig uppgång
När den tillträdde hösten 2006 pekade alla kurvor åt rätt håll. Den avgående statsministern Göran Persson surrade om att borgerligheten kom till ett dukat bord. Och upp gick det minsann för ekonomin. Vems förtjänst detta var tvistar fortfarande de lärde om.

Men uppgången kom i alla fall att bli långt kraftigare än förväntat.

Fjolårets höstbudget innebar ett kameralt ståndaktighetsprov som ingen borgerlig finansminister i modern tid utsatts för. Det gällde att lägga en stramt tilltagen budget i en tid då kassakistan svämmade över och ekonomin gick i expressfart. Kostsamma reformer tarvade besparingar på andra områden.

– Vår uppfattning är att det inte finns något stort reformutrymme i den här budgeten. Vi är i en tid när den ekonomiska politiken ska präglas av ansvarstagande, sa finansminister Anders Borg då.

Annat läge
Ett år senare är läget ett annat. Framtidsutsikterna tycks bli allt mörkare för varje ny prognos som kommer.

– Ett regnväder har dragit in över svensk ekonomi, sa Anders Borg när han fikade med pressen under det gångna sommarlovets allra sista veckor.

Men om det allmänna läget är dystrare, så är regeringens sits på ett sätt mindre krävande. Ty det finns gott om pengar att röra sig med. Statliga Konjunkturinstitutet uppgav månaden före valet att reformutrymmet beräknades till tio miljarder kronor fram till 2010. Nu talar institutet om ett utrymme för ofinansierade reformer på 35 miljarder kronor nästa år, och ytterligare 30 miljarder året därpå. Finansminister Borg har förstås inte varit sen att haka på sådana tongångar.

– Vår bedömning är att det nu finns utrymme för att möta dämpningen i ekonomin med ofinansierade reformer. Regeringen kommer i budgetpropositionen föreslå åtgärder på drygt 30 miljarder kronor, sa han nyligen.

Svängrum
Att regeringen har ett finansiellt svängrum av sällan skådat slag beror på stora överskott i de offentliga finanserna de senaste åren. Ökad sysselsättning och stora vinster i företagen har gjort att pengar strömmat in till statskassan på ett sätt som fått överskottsmålet på en procent att överskridas rejält. Samtidigt visar LO-Tidningens sammanställning att kommunerna och landstingen fortsätter att redovisa goda ekonomiska resultat.

Men i genomgången syns få tecken på att den borgerliga arbetslinjen fått dem som står längst bort från arbetsmarknaden att lämna ”utanförskapet”. Volymen på socialbidragen är så gott som oförändrad sedan tillträdet. De förtidspensionerades andel av befolkningen har sjunkit med mindre än en halv procentenhet.

Vem vill satsa en slant på att det är till åtgärder för att hjälpa dessa grupper som regeringen vill sätta sprätt på sina dryga 30 miljarder kronor?

FAKTA / Det dukade bordet