Uppdraget är att lägga sig i

Riksrevisorn Eva Lindström ser på sitt arbete som ett granskande öga i medborgarnas tjänst. Foto: Bertil Ericson/Scanpix.

Med Riksrevisionen får regeringen finna sig i att en annan instans lägger sig i sådant som ansetts höra till politiken, som budgetöverskott och försäljning av statliga bolag.

– Men det gäller att ha ordentligt på fötterna, säger riksrevisor Eva Lindström.

”Ett granskande öga i medborgarens tjänst”. Så kallar Eva Lindström sin myndighet. Hon har suttit på posten i de fem år myndigheten har funnits, som en av tre riksrevisorer som byts enligt ett rullande schema.

Hon är den enda av de tre riksrevisorerna som suttit sedan starten. Hennes förordnande löper på sju år och kan inte förlängas. En riksrevisor ska nämligen inte lockas att undanhålla kritik i hopp om att få förlängt förtroende.

Lyssnar folk då?
– Ja, och vi följer alltid upp vad som händer, säger hon.

– Men ibland kan vi tycka att det går lite långsamt. Det är lite för lite och det är lite för lamt. Man tillsätter utredningar och ändrar i myndigheternas regleringsbrev men vi är inte nöjda förrän de problem som föranledde granskningen i första rummet är undanröjda. Samtidigt får vi låta det ta lite tid. Men naturligtvis tycker vi att det är angeläget att kritiken tas på allvar när vi lyfter fram allvarliga brister.

Det låter som om du är orädd, måste man vara orädd för att vara riksrevisor?
– Man kan inte gå omkring och vara ängslig. Nu har vi äntligen en oberoende revision och vi ska ha den integriteten som uppdraget kräver.

Regeringen och myndigheterna granskas. Myndigheterna är sedan tidigare vana att få sin verksamhet genomlyst, enligt Eva Lindström, men inte regeringen. Men har ministrarna varit otydliga eller undfallande så kan Riksrevisionen klaga.

Ett exempel är den rapport om vårpropositionen som nyligen levererades. Riksrevisionen konstaterade att regeringen inte klart redovisat vilket utrymme det finns i statens budget.

– Grunden är ju faktiskt ett riksdagsbeslut som säger att vi ska ha ett överskott i de offentliga finanserna. Vi har inga synpunkter på hur stort överskottet ska vara, men eftersom regeringen inte förklarade hur den ska uppfylla överskottsmålet, tycker vi det finns anledningen att ställa krav på regeringen att återkomma med en tydligare redovisning.

Regeringen kritiserad
Regeringen har också fått kritik  för hur den sålde delar av Telia Sonera. Priset kunde ha blivit högre om inte regeringen givit så stor rabatt jämfört med aktiekursen, enligt Riksrevisionen.

– Vi säger att de fick ett rimligt pris, men allmänt måste de lära sig av försäljningarna så att de kan förbättra sitt agerande. Det handlar mycket om graden av aktivitet och den kompetens som bör finnas i regeringskansliet.

Kan lägga en budget
Och Eva Lindström har stor inblick i regeringskansliets kompetens. Efter 14 år på finansdepartementet, de sista sex åren som budgetchef, vet hon allt om hur en budget blir till.

Nu granskar hon budgetens andra sida, vad som kommer ut av den i form av resultat och effektivitet.

– Men det är viktigt att ha ordentligt på fötterna. Inte minst när det handlar om att ge underlag för ett ansvarsutkrävande. Om man ska kunna gå ut och säga att en generaldirektör inte har gjort vad hon eller han skulle, eller att den här ministern har brustit i det ena eller andra avseendet, så måste det finnas en saklighet i underlaget. Man får aldrig heller glömma att det är människor bakom alltihop, även om det inte betyder att man ska hålla inne med allvarlig kritik.

Du sover gott om nätterna?
– Ja, det gör jag faktiskt. Det här är ju de bärande delarna i statsförvaltningen.

– Det handlar om demokrati, effektivitet och rättssäkerhet och regeringen ska kunna redovisa inför riksdagen hur pengarna används, och om det har blivit som riksdagen beslutat.

– Vi bedriver ju inte revision som något allmänt tyckande, utan vi tar utgångspunkt i normer som oftast är riksdagsbesluten.

Bra myndigheter
Men trots sin uppgift hyllar Eva Lindström svenska myndigheter. Internationellt ligger vi långt framme, trots ett extremt delegerat förvaltningssystem.

Av 260 myndigheter är det bara mellan 10 och 15 som får någon form av ”invändning” varje år.

– Och de rättar sig efter våra rekommendationer, säger Eva Lindström utan att tveka.

FAKTA: Eva Lindström
Ålder: 51 år.
Bor: I hyresrätt i Stockholm.
Familj: Maken Lennart, barnen Andreas, Anna och Clara.
Karriär: Utbildad till nationalekonom, därefter arbete på Kommerskollegium, jordbruksdepartementet och 14 år på finansdepartementet. Riksrevisor sedan 2003.
Senast lästa bok: Saturnus ringar av W G Sebald. ”En härlig essäsamling som man måste ha tid för att sätta sig ned med.”
Fritid: Läsa, gå på bio, vara med kompisar. Gå ut i skogen. ”Inga exklusiva fritidsintressen.”
Bra på: ”Resultatinriktad och engagerad, och ganska social också”, tror jag.

FAKTA: Riksrevisionen lyder under riksdagen
Riksrevisionen bildades 2003 och är den första myndigheten på 200 år som är ställd under riksdagen. Därmed har vi – liksom många andra demokratier – en oberoende statlig revision under parlamentet.

Myndigheten granskar statlig verksamhet och gör en revision av alla myndigheters årsredovisningar. Den gör också ”effektivitetsrevision” inom i stort sett vilket statligt system som helst. I våras fick regeringen kritik för att den inte klart redovisar vilka effekter den förväntat sig av nya arbetsmarknadsåtgärder.

De tre riksrevisorerna väljer efter diskussioner helt självständigt vad de ska granska. Urvalet av ärenden sker utifrån bedömningar av risk och v&
auml;sentlighet. Riksrevisionens oberoende är grundlagsskyddat. Styrelsen består av politiker, som kan dra egna slutsatser av myndighetens rapporter, men aldrig påverka en granskning.