Regeringens nya gymnasieskola – som öppnar för lärlingsutbild­ningar – har väckt många reaktioner på sin väg genom 168 remissinstanser.

Högskoleverket, Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och Landsting och flera fackförbund och andra organisationer har lämnat synpunkter på idén att införa 19 olika program av gymnasiet.

En tung del i regeringens förslag är att de flesta programmen ska vara yrkesutbildningar som ska kunna leda direkt till ett jobb.

Förslaget öppnar också för lärlingsutbildning ute på arbetsplatserna, liknande den som eleverna i Östervåla redan kan välja.

Chans för byggindustrin
Byggnadsindustrins yrkesnämnd ser det nya gymnasiet som en möjlighet att säkerställa att skolorna ger den allsidiga och heltäckande yrkesutbildning som branschen behöver.

Också Livsmedelsföretagen och Svenska Livsmedelsarbetarförbundet välkomnar en yrkesexamen.

Risk för inlåsning
Svenskt Näringsliv tycker att förslaget gör det tydligt att gymnasieskolans har en roll som kompetensförsörjare, men trycker på att de centrala reglerna bör vara just ett ramverk.

Skolverket är i stort överens med utredaren, men varnar bland annat för att förslaget inte tar hänsyn till behovet av förnyelse. ”Inlåsningseffekterna är stora”, skriver verket. Beslut i Riksdagen väntas i vår.

FAKTA: Regeringens gymnasieförslag
Gymnasiets 19 program ska antingen leda fram till en högskoleförberedande examen eller till en yrkesexamen. 14 av yrkesprogrammen ska leda till anställningsbarhet. Lärlingsutbildning blir ett alternativt sätt att få en yrkesexamen med samma regler, när det gäller behörighet och examenskrav, som på de skolförlagda yrkesutbildningarna.

Individuella programmet försvinner, i stället föreslås ett så kallat preparandår, ett individuellt alternativ och en introduktion till programmen.