REPORTAGET Det surrar, kryper och knaprar i våra hus. När andra äcklat rynkar på näsan och backar undan rycker Anders Magnusson och hans kollegor ut. Som superhjältar i skyddsdräkter utrotar de krypen vi helst vill slippa.

  /media/lotidningen/media/images/nyhetsbilder/ht2008/andersmagnusson3708.jpg
  Skyddskläderna åker på innan fajten med getingarna startar. Den senaste månaden har Anders Magnusson sanerat flera getingbon om dagen, men han har aldrig blivit stungen i tjänsten. ”Man måste vara försiktig och ha respekt. Det är ändå insekter och man vet aldrig riktigt vad de hittar på”, säger han.
Foto: JANERIK HENRIKSSON
   

I framrutan på den vita skåpbilen ligger en plastråtta. Det är Anders Magnussons kompis. Han betonar att han faktisk är djurvän, även om det kan vara svårt att tro. I bilens lastdel trängs insektssprayer ”som dödar typ allt” med giftpulver i jättesprutor och råttfällor för giftpreparerad mat.

– Problemet är inte djuren i sig. Det är när de blivit för många eller är på fel ställe som de blir skadedjur, säger han och parkerar Anticimexbilen framför en tegelvilla i Haninge, söder om Stockholm.

Stora rackare
Över garageuppfarten brummar enorma bålgetingar runt våra huvuden. De är Europas största getingar, blir runt tre centimeter långa, och låter som slöa reaplan. Husägaren är inte hemma och han har glömt att markera var boet sitter.

Långsamt och försiktigt går Anders Magnusson fram mot garaget. Det gäller att inte reta upp getingarna. Han spanar mot den vita panelkanten på taket, och precis på hörnet kryper de in. När boet väl är lokaliserat bör det gå lätt, konstaterar han.

Ur skåpbilen plockar han fram skyddsjackan med fastsydd näthatt. Andningsskyddet mot kemikalierna sätts på plats över näsa och mun och handskarna dras på. Sedan går han till attack.

Dödsdomen
Med en stor pumpflaska med långt munstycke sprutar han in ett giftigt vitt pulver i hålen där getingarna flugit in. Sedan är det bara att vänta. Efter några sekunder kommer de första pulvertäckta getingarna ut.

– Nu är de dödsdömda. När de fått pulver på sig är det bara en tidsfråga innan de dör.

Getingarna flyger några varv innan de dalar ner mot marken. Ett glest duggregn av jättegetingar faller vid garageknuten. En orkar fram till bilen fem meter bort innan den störtar och förgäves försöker lyfta igen.

– Jag gör slut på hans lidande säger Anders Magnusson och mosar getingen med skon mot gruset.

Alla getingar som flyger in eller ut ur boet dör. Det kan ta några dagar innan alla passerat gifthålen och mött sitt öde, men sedan är problemet borta.

Även om det är Anders Magnussons jobb kan det ibland kännas jobbigt att döda djuren, framför allt så här i slutet av säsongen. Getingar lever bara en sommar. De dör när hösten kommer och nya getingar återanvänder inte gamla bon.

– Det känns onödigt, nästan taskigt, att döda dem när de ändå bara hade haft någon vecka kvar att leva.
 
Samvetskval
I fall som detta, eller när djuren inte stör, händer det att Anders Magnusson försöker få kunderna att låta dem vara ifred. En del kunder behöver bara få veta att djuren är ofarliga. Han har också använt burar för att fånga möss och råttor och sedan släppt ut dem i skogen, i stället för att döda dem med gift.  Ibland har han samvetskval när han funderar över dödandet som jobbet innebär.

– Här skulle getingarna ha dött i alla fall. Men ibland när det gäller plattbaggar i mjöl kan jag tänka att det ju är vi själva som tagit in dem i huset via maten. Med vilken rätt kan vi då bestämma att de ska dö?

Omväxling
Samtidigt som han är skadedjurens fiende är han husägarnas hjälte. Människor är glada och tacksamma när Anders Magnusson kommer. Han gör en insats och hjälper folk att bli av med obehag. Jobbet är också omväxlande och roligt.

– Inget getingbo är det andra likt. Inga kunder heller förresten, säger han medan han backar ut skåpbilen på villagatan för att ge sig i väg till nästa djurdrabbade hus.

Råttor favoriten
Anders Magnusson har arbetat som skadedjurstekniker på Anticimex i fem år. Han sanerar alla skadedjur, men råttor och getingar är hans favoriter. Han tycker att det är ”lite action” över uppdragen när han får krypa runt på vindar med all utrustning utan att veta vad som väntar.  Att råttor är roligare än möss beror på att de är smartare och mer försiktiga.

– Mössen kissar och bajsar överallt. Där man hittar avföring finns också mössen. Råttorna är försiktigare och organiserade, vilket gör att man måste anstränga sig mer.

Många människor är rädda för skadedjur. Anders Magnusson har respekt för alla djur, men är inte rädd för något. Möjligen för kundernas hundar, om de är okopplade och hotfulla när han kommer. Han har aldrig blivit getingstungen i tjänsten eller fått med sig något kryp hem, men de skadedjur han ändå tycker sämst om är vägglöss.

– De lever ju på oss. Deras uppgift är att suga vårt blod och det känns lite äckligt. Andra djur råkar ju bara finnas i våra bostäder.

Vägglössen är mästarprovet
Vägglöss är också svårast att sanera. En vuxen lus kan leva ett år utan att suga blod, och giftet som används vid saneringen verkar bara i sex till åtta veckor. Löss som sitter och trycker i håligheter vid sängen kan därför krypa fram och bitas flera månader efter saneringen.

De flesta saneringsuppdrag är relativt lätta, framför allt getingar som det blivit mycket av den senaste månaden. Men det finns undantag.

Det värsta Anders Magnusson upplevt var en kackerlackssanering. Flera lägenheter i samma hus var drabbade och samtliga lägenheter i trappuppgången skulle därför saneras, men en hyresgäst ville inte lämna ifrån sig sin nyckel. När Anders Magnusson v&au
ml;l kom in hade mannen minst tio års samlat skräp och gamla matrester spridda i hela lägenheten. Han gillade grillade revbensspjäll och när han ätit dem kastade han benen i en hög på golvet bredvid soffan.

– Högen gick mer än en och en halv meter upp på väggen och i den kryllade det av fläskängrar. Kackerlackorna fanns överallt i hela lägenheten, så det var inget snack om varifrån de kom, berättar han.

I sådana fall blir det en specialsanering som kan ta mer än en dag, men en vanlig arbetsdag som denna ska Anders Magnusson hinna med upp till 13 uppdrag.

Med hjälp av taxikartan på passagerarstolen navigerar han mellan de olika adresserna.  Fler getingar, vägglöss och plattbaggar ska möta sin baneman innan hans arbetsdag är över.

FAKTA: Så klarar du dig
Getingar:
• Ta bort getingbon redan på våren innan de blivit stora.
Om du missat det kan du lindra getingplågan genom att:
• Förbereda grillpartyt. Getingarna behöver proteiner i slutet av sommaren och du kan erbjuda dem alternativ föda. Ställ ut något gott en bra bit ifrån festen i god tid innan den börjar.
• Använd inte spännande gula, ljusa färger på dina kläder.
• Undvik söta eller starka parfymer.

Spindlar:
• Täta sprickor och springor där spindlar kan ha sitt tillhåll och kasta skräp som kartonger, papper och ved.
• Utomhusbelysning vid dörrar och fönster bör ha gult ljus.
• Håll gräset kort.
• Ta bort spindlar, spindelnät och äggkorgar med hjälp av dammsugare. Tillslut och kasta dammsugarpåsen efter varje rengöringstillfälle.

Möss och råttor:
• Sätt metallnät för öppningar i husets väggar och tak.
• Galler till golvbrunnar ska vara av metall och skruvas fast.
• Ta bort buskar och gömställen vid husfasaden. Ha gärna en meter grus runt huset. Gnagare har torgskräck och vill inte passera öppna ytor.

Skadedjur som angriper textilier:
• Kläder som läggs undan en längre tid ska vara nytvättade och gärna paketerade i tättslutande emballage.

Skadedjur i livsmedel:
• Smuts och avfall i vinklar och vrår är utmärkta utvecklingsplatser för insekter. Det är viktigt att städa noga.
• Förvara livsmedel så kallt och torrt som möjligt, och gärna i tättslutande förpackningar.

Se var skadedjuren håller till just nu
Identifiera dina skadedjur