Äldrevården ska ännu en gång bli bättre har ministern för folkhälsan bestämt. Det ska ske genom att en ny lag ska göra det lättare för privata företag att ”kränga” vård till kommunerna.

Detta förmedlar Maria Larsson (kd) trosvisst trots att det vi sett av privata företag i vården av gamla kapitalt har misslyckats, och att vårdsituationen vid våra inrättningar gradvis försämrats.

En följd av att den vid hemmen tillgängliga personalen inte räcker tillf ör annan skötsel än den absolut nödvändiga.

Mot den bakgrunden inom äldrevården är det märkligt att minister Maria Larsson tar på sitt ansvar att föreslå en ny lag som ska göra det lättare för ”privatister” att etablera sig inom vårdsektorn. Detta sker i ett läge där aktionen ”Vårdval Sverige” förs fram som ett friskt alternativ för en bättre vårdsituation.

Samtidigt som detta sker håller vårdvalet på att krackelera, och drar med sig ännu fungerande vård enligt den gamla modellen. Stockholm är ett avskräckande exempel och ett anatema för hela landet.

Välja och vraka
Om vården av de äldre, sjuka och dementa menar ministern, att de enligt hennes nya modell ska välja och vraka bland vårdinrättningarna och ta den vårdgivare – kommun eller privat – som de trivs med och bestämmer sig för.

De gamla, mer eller mindre sjuka av ålderskrämpor eller demens ska alltså själva ge sig ut i kommunerna och leta upp den vårdinrättningen de bedömer som bäst.

Anläggningarna ska förevisas och presenteras med sina förtjänster. De gamla som är i behov av vård ska alltså släpas omkring i kommunerna för att bekanta sig med vad som finns att tillgå för att sedan göra valet själva.

För lite personal
Ministern har tydligen inte sett att de vårdbehövande redan måste ha ”vård” för att överhuvud taget kunna genomföra de ideala val, hon och regeringen tror sig ha funnit som ”de vises sten”, lösande alla de äldrevårdens bekymmer vi dras med.

Vi som vet var skon klämmer, vet att personalen vid våra inrättningar är för få. De hinner inte med att göra jobbet; ett jobb de vill utföra till gagn för vårdtagarna, men utan möjlighet att göra vettiga insatser.

Den här sommaren, som har haft en del soliga och varma dagar, har ytterst få av de gamla kunnat tas ut i friska luften. De har fått sitta och titta ut genom något fönster, som förströelse mellan måltiderna.

Om vädret tillåter
Mina kontakter med vårdpersonal har givit besked om att de vill ta ut de gamla de dagar då vädret tillåter.

Att de inte kan lider de av själva. De vill gärna ta ut de gamla om inte på promenader så i varje fall ta ut i trädgårdar och på balkonger där sådana finns. Men inte ens det hinns med numera.

Sådana ”utflykter” hanns med för fyra år sedan då jag fick de första kontakterna med äldrevården, då min fru togs in på sjukhem.

Jag kan äldrevården och dess bekymmer, vilka ministern tycks ha mycket dimmiga begrepp om, liksom regeringen i övrigt.

Det är fler anställda som behövs för en bra äldrevård och inte privatiseringar för att enskilda kapitalägare ska tjäna storkovan på verksamheterna genom ytterligare försämring av vården. Så har skett på alla privata sjukhem landet över.

Stig Anesäter