"All bra musik kommer från vänster"
 |
| – Det är bra att regeringen visar sin rätta sida. Därför försvinner den efter nästa val, säger Stefan Sundström. |
Ja, vart tog vårt välstånd vägen?
Varför har vi inte råd?
Exporten har ju aldrig gått så bra.
Det produceras mycket mera
än det gjorde då,
ändå är det kris för soc
och Stockholms stad.
Kan det va som så att skapar man
en kristidsatmosfär,
går folk med på försämringar
medans du blir miljonär.
För nog fan finns det pengar,
men inte finns dom här.
Titel: Nog fan finns det pengar
Text/musik: Stefan Sundström
– All bra musik har sitt angreppssätt från vänster. Det är alldeles klart.
Stefan Sundström har nyligen cyklat omkull. En riktig smäll. 13 stygn och hjärnskakning. Han förklarar att det kan vara en anledning till att han flummar ut emellanåt.
– Idol är höger och musik som bara handlar om att vara produkter är också höger. Men därmed inte sagt att alla som är med i Idol är höger. Det är själva företeelsen jag talar om, fortsätter han.
För Stefan Sundström handlar alla hans texter om politik på något vis. Berättar du historier från livet, oavsett om det är om kärlek eller sopsortering, så handlar det om politik. Det går liksom inte att komma undan, tycker han.
– Det handlar om vad du väljer att berätta och hur. Och det har förstås någon slags grund i din uppfattning om omvärlden, säger han.
Alltid vänster
Han säger att han ”alltid” har varit vänster. Hans syster inspirerade honom när hon gick med i FNL-grupperna i början av 1970-talet. Böcker hjälpte också honom att välja den vägen. Samtidigt som han också efter hand har förstått att en del av bokstavsvänstern kanske inte var helt öppen för egna tankar.
– Men ibland framställs det tidiga sjuttiotalet som att Sverige var något slags Östtyskland. Hur jävla överdrivet är inte det? Det fria ordet fanns förstås då. Men när en del snackar om allt som de var tvungna att göra så var allt under total ofrihet. Det stämmer inte och är någon slags efterkonstruktion.
Den kulturarbetare som säger sig skildra sin samtid, den så kallade verkligheten, borde väl ha ett ständigt inflöde av intryck från så kallade vanliga människor. Stefan Sundström har verkligen funderat på det:
Går det att vara trovärdig i din samhällsskildring när du är medelklass, lite vänster och bor på Söder i Stockholm?
– Det går säkert. Men du finns i din egen lilla kokong. Så det kan bli svårt.
– Jag knegade väldigt länge som barnskötare innan jag började jobba med musiken på heltid. Jag har också bestämt mig för att spela mycket runt om i Sverige, på små orter. Sist men inte minst har jag lämnat reservatet Söder. Det var ett bra drag för mig personligen. Jag tror att allt det här förstås ger mig intryck från den så kallade verkligheten. Jag snackar också med mycket folk. Det måste man.
15 album
Stefan Sundström har gjort 15 album om man räknar med debutkassetten, några hit-samlingar och en liveplatta. Plus förstås Skurkarna-skivan med Lars Winnerbäck, Kjell Höglund och andra celebra medmusikanter. Han har turnerat Sverige runt i 20 år. Att producera och leverera musik är en del av vardagen. Men han är ganska fåordig om sin nya platta, om och när en sådan kommer.
– Det är väl lite förmätet att klaga. Jag har det bra. Men det tar längre och längre tid att skriva låtar. I dag har jag kanske tre klara till nästa platta. En platta som kanske kommer nästa år. Det beror lite på var den ska spelas in. Hemma eller i en studio. Det finns inte lika mycket pengar i dag från skivbolagen. Så vi får väl se.
Femtiolapp välkomnas
Debatten om nedladdning från internet dyker ständigt upp. Stefan Sundström ser egentligen inga problem med fenomenet. Det är okej att ladda ned både Rolling Stones och hans egna plattor med, för den delen.
– Det enda problemet är att nya bra artister som inte har hunnit etablera sig blir av med inkomster. Fast är det någon som laddat ned något från mig kan de väl skicka en femtiolapp eller så, säger han och skrattar.
En riktigt bra sak med nedladdningen, enligt Stefan Sundström, är att alla ”leende typer” på skivbolagen har försvunnit. Nu är det bara de som verkligen gillar musik som är kvar.
– Det behövdes. Det är bra för oss som spelar.
Bra politisk musik?
Stefan Sundström hittar flera exempel. Cornelis är ett. Det bästa, kanske. Men när The Clash sålde sin musik till reklamen (Should I stay or should I go till Levi’s) så tappade den: Dels fick du höra den så ofta, dels går trovärdigheten lite förlorad när musik används för att sälja en produkt.
– Jag vet inte om det är jag som börjar bli gammal eller så. Men jag tycker att det är för mycket musik runt om oss hela tiden. Musik som jag inte har bett om att få höra. Alla dessa ljudmattor devalverar musiken på ett sätt som aldrig kan vara bra. Jag vill välja själv när och på vad jag vill lyssna, säger han.
Säg något
om regeringen som är bra.
– Det är väl bra att den bakom alla ord visar att de ändå är en nyliberal skara som är stajlad av en reklambyrå. Utan att vara pålästa kastar de ur sig en massa saker som inte stämmer. Som senast om skolan. Det är bra att de visar sin rätta sida. Därför försvinner de efter nästa val, säger Stefan Sundström.
FAKTA: Vill välja musik själv
Namn: Stefan Mikael Sundström
Bor: I Ekerö utanför Stockholm.
Familj: Sambo Karin och två barn.
Inkomst: 171 500 kronor (2007).
Läser: En hel del historia. Men senast Erlend Loe.
Lyssnar på: ”Det jag själv väljer.”
Kuriosa: Det finns ett speciellt sällskap till Stefan Sundströms ära.
