Socialstyrelsens riktlinjer för hur lång sjukskrivningen ska vara för olika sjukdomar har hittills fått mindre genomslag än väntat, konstaterar distriktsläkarnas ordförande Maria Dalemar.

Vid akut hjärtinfarkt utan komplikationer handlar det om fyra veckors sjukskrivning, vid migrän behövs i normalfallet ingen sjukskrivning alls om patienten har stillasittande arbete, och så vidare. Sedan i våras finns Socialstyrelsens riktlinjer för sjukskrivning tillgängliga, diagnos för diagnos, på myndighetens hemsida.

Ingen utvärdering
Maria Dalemar är ordförande i Svenska Distriktsläkarföreningen, som företräder den grupp läkare som mest påtagligt berörs av de så kallade beslutsstöden för läkare. Hon betonar att det ännu inte har gjorts någon systematisk utvärdering.

– Men beslutsstödet har inte kommit till den användning man trodde när det infördes. Varför vet vi inte. Det blir en fråga att följa upp vid Distriktsläkarföreningens årliga möte i november.

– Jag har indikationer på att det finns olika erfarenheter av beslutsstödet i olika delar av landet, beroende på hur försäkringskassan hanterar sjukskrivningarna.

Få använder stödet
Susann Asplund Johansson, utredare vid Sveriges Läkarförbund, kan i någon mån bekräfta bilden av att beslutsstödet används ganska lite.

– Jag har förstått att antalet träffar på Socialstyrelsens webbverktyg är lågt i förhållande till vad det ”borde” vara utifrån antalet patienter.

Dåligt genomslag
Enligt Jan Larsson, Socialstyrelsens projektledare för beslutsstödet, är det oklart hur mycket det används i praktiken.

– Men de första indikationerna tyder på att det inte har slagit igenom som det var tänkt.

Jan Larsson ser flera tänkbara förklaringar. Några landsting dröjde ända till sommaren med att införa den nya blanketten för sjukintyg, där läkarna ska lämna en motivering ifall de sjukskriver längre än vad riktlinjerna anger. Och riktlinjerna vad gäller psykiska diagnoser blev klara först i maj.

– Om en månad sätter vi igång en ordentlig uppföljning av hur beslutstödet används.

Försiktig lansering
Siwert Gårdestig vid Försäkringskassan anser att beslutsstödet har tagits emot väl, framför allt av yngre läkare.

– Det används, och det kommer att användas mer och mer.

– Vi har lanserat det försiktigt. Inte som ett fast regelverk, utan som ett stöd för läkarna.

Förklaringar kan krävas
Ännu så länge har Försäkringskassan varit försiktig med att kräva förklaringar av läkarna om de sjukskriver längre än rekommenderat.

– Men nu börjar tiden bli mogen att göra det, säger Siwert Gårdestig.


FAKTA: Exempel på riktlinjerna
Akut stressreaktion: Sjukskrivning bör så långt möjligt undvikas.
Depression: Lindrig förstagångsdepression kräver ofta inte sjukskrivning, men arbetsförmågan kan vara nedsatt i upp till tre månader efter insatt behandling. Sjukskrivning på deltid bör övervägas.
Byte av knä- eller höftled: Arbetsförmågan kan vara nedsatt i upp till åtta veckor i lätta arbeten och upp till fyra månader i måttligt tunga arbeten. Mycket tungt arbete måste anpassas, eventuellt måste patienten byta jobb.

Läs också: Sjukskrivningstiderna för alla sjukdomar hos Socialstyrelsen