Ilska på lager

Peter Fundberg och Daniel Björklund, förtroendevalda i Handelsklubben på Icas centrallager, ser konflikten som ett misslyckande.

Västerås, en het sommardag. Utanför grindarna till Icas lager vid Hacksta är det svettigt. Innanför är det inte lika varmt.
– När jag började på Ica var det bra personalpolitik här. Nu handlar det bara om att tjäna pengar, säger Thomas Gidlöf, lagerarbetare.

Här pågår en konflikt sedan i våras. Det började med att ett antal anställda tvingades jobba under påskhelgen, trots att kollektivavtalet ger ledigt på helgdagar. Arbetsgivaren hävdar å andra sidan rätten att schemalägga under storhelger.

Anställda har hotat med maskningsaktioner. Företaget har svarat med att schemalägga helger och flytta jobb från söndagar till lördagar, och då minskar ersättningen för obekväm arbetstid med upp till 60 procent.

Skadeståndskrav
Samtidigt har förhandlingarna fortsatt längre upp i kedjan – från lokala till centrala. Efter många resultatlösa sittningar har Handels gått till Arbetsdomstolen och stämt Ica på en miljon kronor. Facket kräver också ekonomiskt skadestånd till varje anställd som tvingades arbeta under påsken.

Dessutom har branschorganisationen Svensk Handel stämts för avtalsbrott.

Frostigt värre alltså. Kanske är det därför som LO-Tidningen får träffa lagerarbetare och fackrepresentanter utanför lagrets grindar.
Adis Tajic, Thomas Gidlöf, Peter Asplund och Niklas Norling jobbar på lagret i Hacksta. De har varit på företaget i upp till 20 år, Niklas Norling allra längst:

– Det har alltid varit bra stämning här, säger han. Men nu åker folk omkring och svär. Det känns som om arbetsgivaren struntar i oss.

Press på kostnaderna
Peter Asplund har ingen annan åsikt. Men han förstår samtidigt vad företaget vill göra:

– Om jag vore egen företagare så skulle jag göra samma sak. Det handlar om att betala så lite som möjligt för den som ska göra jobbet. Det är det Ica vill göra nu, säger han.

Ett gäng lastbilar susar förbi och någon lyfter vänsterarmen i en hälsning, någon svarar med ett tryck på signalhornet.

– Min känsla hela tiden har varit att motparten inte har haft särskilt stort förhandlingsutrymme. Därför så är det kanske inte konstigt att vi aldrig kunde komma överens, säger Sören Söderman, ombudsman på Handels avdelning 18 i Västerås.

Frustration
Många på lagret är frustrerade över att förhandlingarna har dragit ut på tiden.

– Jag kan förstå ilskan. Att inte längre vilja lösa bemanningen på frivillig väg och i stället schemalägga på lördagar! Det betyder stora problem för den som har familj, ja för alla. Du får inget ordnat liv. Jag fattar att folk helst skulle vilja strejka direkt. Men vi har fredsplikt, säger Peter Fundberg.

Det kan ta ett tag innan Arbetsdomstolen tar upp stämningen. Kanske uppemot ett halvår.

Men det kan komma en viss lösning tidigare än så. Handels har begärt ett slutbud från Ica vid förhandlingarna om ett nytt företagsavtal för företagets lager. Förhandlingarna ska återupptas i slutet av denna vecka. Det nya avtalet kommer att handla om skiftjobb, lördagsarbete och arbete på storhelger, och det ska gälla på Icas samtliga lager i Sverige.

– Det kan lösa konflikten. Men faktum kvarstår ändå att företaget har förstört stämningen här på lagret, säger Daniel Björklund.

Förtroendet förbrukat
Lagerarbetarna ser konflikten som ett nytt spår i Icas historia av personalpolitik. Oavsett hur det går i AD eller i förhandlingarna om ett nytt företagsavtal så tycker de att förtroendet är förbrukat.

–Många funderar på att sluta på Ica och redan i dag är det svårt att få folk hit. Jag har kompisar på andra lager som undrar vad som händer, säger Thomas Gidlöf.

– Snacket som går är att Ica kommer att sätta standarden för löner. Vi ligger sämre till redan i dag och nu kommer fler försämringar, säger Adis Tajic.

Adis Tajic, Thomas Gidlöf, Peter Asplund och Niklas Norling är alla överens om vad som krävs för att få tillbaka arbetsglädjen.

– Självklart handlar det om att ge och ta i förhandlingar. Men då måste Ica börja ge också. För min del handlar det om att Ica börjar uppskatta oss som drar in pengarna till företaget, säger Peter Asplund.

Niklas Norling är inne på samma linje:  

– Om de vill att vi ska vilja ställa upp för företaget så måste det kännas att det lönar sig. Vi kan inte vara en del av besparingen så att Ica tjänar mer pengar, säger han.

Adis Tajic värnar om frivilligheten:

– Arbetstoppar har vi löst med frivillighet förut. Då var det kul att komma hit för att jobba extra. Man visste att man tjänade bra. Nu vill de schemalägga det hela och spara in på ersättningen

Hoppfullt?
Den lokala klubben och avdelning 18 har dock vissa förhoppningar:

– Det har funnits en lång tradition av bra villkor på Ica, säger ombudsmannen Sören Söderman. Någonstans hoppas jag att företaget inser att det är bra med nöjda medarbetare. Hoppet finns där. Men ibland tvivlar jag.

Temperaturen har klättrat upp över 30 grader. Hettan är ett skäl till att stegen är tunga när de sju går tillbaka:

– Men det är ju också tillbaka till gnället, svordomarna och den dåliga stämningen, säger Adis Tajic.