Få återanställs – trots lagen
Trots att det finns regler om företrädesrätt på arbetsmarknaden så blir få arbetstagare återanställda. Bland tjänstemän så få som tio procent, hävdar forskaren Carin Ulander-Wänman vid Umeå universitet.
Hon har i sin avhandling Företrädesrätt till återanställning undersökt innehållet i reglerna om företräde till jobb, hur reglerna fungerar i praktiken och hur framtiden ser ut på området.
– Det som överraskade mig mest var att så få återanställdes hos sin tidigare arbetsgivare och att det var en förhållandevis hög andel som inte anmälde anspråk på företrädesrätt. Jag föreställde mig att i stort sett alla skulle göra det. Men så var det alltså inte.
Vad det här beror på har inte Carin Ulander-Wänman undersökt. Men i arbetet med avhandlingen har hon förstås stött på frågan. Och psykologi kan vara ett nyckelord här.
– När man blir uppsagd så blir många upprörda och ledsna. Då kan det vara jobbigt att ta tag i frågan. Personen kanske inte ens vill tillbaka till sitt gamla arbete.
Svag position
Hennes forskning visar att det är otillräcklig kompetens som är avgörande för att inte den före detta anställde ska återanställas.
I sin forskning har hon också kommit fram till att företrädesberättigade arbetstagare har en svag rättslig position. De är underordnade både arbetsgivarens och den fackliga organisationens prioriteringar och beslut.
– Skrivningarna i kollektivavtalen innefattar en rekommendation till de lokala parterna att vid behov träffa avtal om avvikelser från lasreglerna om en turordning vid uppsägning och återanställning, i syfte att trygga företagens överlevnad och därmed anställningstryggheten för de kvarvarande arbetstagarna. Där kan jag se att det behövs en anpassning till EU.
Vill bredda synen på kompetens
Carin Ulander-Wänman beskriver att EU-regler ser till tryggheten för arbetstagarna inte bara i den anställning han eller hon har eller har haft, utan trygghet handlar om sysselsättningstrygghet i relation till arbetsmarknaden som helhet.
Arbetstagarens kompetens ses som en viktig faktor för sysselsättningstrygghet.
I Sverige har det varit så att kompetensutveckling har handlat om att skaffa sig kompetens för sitt nuvarande jobb.
– Personligen så tycker jag att kompetensbegreppet borde breddas och vara mer flexibelt. Det kan vara att pröva ett nytt jobb, arbetsrotation, eller något annat. Inte bara att skicka den anställde på en kurs, säger hon.
Är fackföreningarna medvetna om problemen?
– Jag tror att man börjar få upp ögonen. Jag ska träffa TCO för att berätta om min forskning. Men trygghet för anställda handlar inte längre om livslånga anställningar hos en arbetsgivare. Det handlar om att göra arbetstagare mer anpassningsbara vid förändringar. Kan det nås så kommer arbetstagare få en starkare ställning på arbetsmarknaden, säger Carin Ulander-Wänman.
FAKTA: Förtur i nio månader
Enligt lagen om anställningsskydd har den som har sagts upp från jobbet på grund av arbetsbrist företräde om arbetsgivaren behöver anställa någon till den verksamhet där han eller hon tidigare jobbade. Grundregeln är att du ska ha varit anställd hos arbetsgivaren sammanlagt mer än tolv månader under de senaste tre åren för att få denna rätt. Rätten gäller i nio månader efter att du fått sluta.
