Rysk arbetsrätt ser i dag ganska bra ut på papperet. Nu gäller det att se till att den efterlevs, säger Valerij Safonov, framstående jurist i S:t Petersburg.

LO och TCO har i tio år varit med i jobbet för en starkare rysk arbetsrätt. Men nu stryps det mesta av svenska biståndet till Ryssland och projektet upphör.

Det inleddes 1998, sju år efter Sovjetstatens fall – då landet hade tagit ett ordentligt kliv in i marknadsekonomin och arbetsrätten var kraftigt liberaliserad. Syftet var att stärka de anställdas rättigheter.

– Det allra främsta resultatet är nog att fackföreningarnas inflytande på federal nivå har ökat, säger Valerij Safonov när LO-Tidningen träffar honom en sommardag vid Nevas strand, inte långt från författningsdomstolen där han nu arbetar.

Stöd från jurister
Han var tidigare knuten till den ryska fackliga centralorganisationen FNPR, och har bland annat suttit med vid trepartsförhandlingar på nationell nivå för att utveckla arbetsrätten.

Till stöd för att hävda fackets uppfattning har han haft hjälp av en rad utländska jurister, bland annat från LO-TCO Rättsskydd.

– I åtta fall av tio har våra råd hjälpt till att förbättra den ryska lagstiftningen, säger Stellan Gärde på LO-TCO Rättsskydd. Det gäller exempelvis strejkrätten, villkoren för visstidsanställda och kompensation vid konkurser.

Fackligt aktiva avskedade
Ett annat viktigt resultat av den svenska insatsen är att enskilda löntagare fått det bättre sedan experterna drivit deras rättsfall, enligt Valerij Safonov. Det har gällt fackligt aktiva som avskedats på grund av sitt engagemang – och vanliga anställda som fått sparken på felaktiga grunder.

Många andra fall har handlat om anställda som inte ens har fått minimilön.

Även om olösta problem kvarstår lever rysk arbetsrättslagstiftning av i dag ”nästan” upp till internationell standard, enligt Safonov.

– Lagstiftningen innehåller nu en rad rättigheter, men fackföreningarna lyckas inte alltid använda sig av dessa. Den fackliga styrkan skiljer sig mycket åt mellan olika regioner, säger han och pekar på att det behövs facklig utbildning.

Fått plats vid förhandlingsbordet
Valerij Safonov ser det dock som naturligt att projektet avbryts. Nu gäller det att föra ner arbetet till en konkret vardagsnivå och att ryska fack verkligen använder sig av de nya lärdomarna.

Stellan Gärde på LO-TCO Rättsskydd bekräftar i stora drag hans bild av arbetsrättens tillstånd i Ryssland:

– Visst finns det fortfarande vissa problem, bland annat med varseltider och omröstningsregler som i praktiken begränsar strejkrätten. Men lagstiftningen som sådan är ändå hyfsad, och facket har fått en plats vid bordet i trepartsförhandlingarna.

– Den stora bristen är effektiviteten i domstolssystemet och det är ett nationellt ryskt dilemma. Arbetsgivarna måste få respekt för arbetsrätten genom att domarna verkligen verkställs.

De kan alltså strunta i att till exempel betala ut skadestånd utan att något händer?
– Ja, och facket har inte den makt som behövs för att se till att domar efterlevs.

Stellan Gärde skulle gärna se att samarbetet med ryssarna fortsätter i någon form, även utan svenska biståndspengar.

– När man har byggt upp ett sådant här nätverk vill man ju gärna att det ska fortsätta, men jag har svårt att se hur det ska gå till utan någon form av finansiellt stöd, säger han.

FAKTA: Svenskt stöd
LO-TCO Rättsskydds projekt startade i Estland, Lettland, Litauen och S:t Petersburg­området 1998. Sedan 2004 när de baltiska länderna gick med i EU har projektet enbart gällt Ryssland, och utvidgats till fler regioner där.
Ryssland är världens i särklass största land till ytan och har närmare 150 miljoner invånare.

Bengt Rolfer
Frilansjournalist
Skriv ett e-postbrev till redaktionen