-Det talas mycket om överutbildning. Men det är nonsens, hävdar TCO-ordföranden Sture Nordh, som aldrig har träffat något som sover dåligt om natten eller tyngs av att veta för mycket, medan motsatsen är alltför vanlig.

Temat för socialdemokraternas seminarium i Visby på måndagen var idéer för ett framgångsrikt Sverige – en utveckling av den nordiska modellen. Och inledare var Sixten Korkman, tidigare generaldirektör vid rådet för ekonomi och finansfrågor inom EU. Han konstaterade att de nordiska länderna oavsett mätperiod klarar sig väl i en internationell jämförelse av ekonomisk tillväxt. Inför framtiden betonade han därför behovet av att behålla kärnan i den nordiska modellen.

Det innebär fortsatt kollektiv riskspridning, men också mer och effektivare arbete samt att tjänsterna i välfärdssystemen blir effektivare.

Enigheten om modellens styrka förenade paneldeltagarna som förutom Sixten Korkman och Sture Nordh också innehöll LO-ekonomen Lena Westerlund och så dagens värd och samtalsledare Tomas Östros, socialdemokraternas ekonomiske talesman.

A-kassan oroar
Oro över en a-kassa som dräneras på medlemmar –  500 000 har lämnat sedan början av 2007 – fanns hos hela panelen och inte enbart med tanke på den enskildes osäkerhet vid eventuell arbetslöshet.

– Med så många människor utan skydd vid arbetslöshet ökar risken för en sämre fungerande ekonomi, varnade Tomas Östros som föreslagit att avgiften till a-kassan ska bli avdragsgill i deklarationen.

Risken för att fackföreningar tvingas motsätta sig strukturrationaliseringar på grund av bristande försäkringsskydd kan växa snabbt liksom motståndet mot frihandel och globalisering. Nödvändiga strukturrationaliseringarna kan därför gå långsammare. Ett tidigare svenskt styrkebälte kan förvandlas till sin motsats.

Lena Westerlund argumenterade därför för en framtida generösare a-kassa och för insatser som bryter arbetslösheten för dem som varit inskrivna under flera år på arbetsförmedlingen.

Stor grupp utanför
– Statistiken visar att 40 000 människor också under rekordåren 2006 och 2007 inte får fäste på arbetsmarknaden. De åker ut och in på korta påhugg, men blir inte kvar på arbetsmarknaden. Det visar på behovet av generösare stöd till individer med svårigheter att få permanent arbete.

Inspiration för att skapa en bättre fungerande arbetsmarknaden finns att hämta i både Danmark och Finland, enligt Lena Westerlund och Sture Nordh.

– Danskarna satsar dubbelt så mycket pengar per arbetslös individ som Sverige och det återspeglas i deras resultat, betonade Sture Nordh.

Den danska satsningen på att erbjuda unga arbetslösa utbildningsplaner lyftes fram av Lena Westerlund.

– Vi har en del att lära av deras sätt att arbeta med ungdomar, konstaterade hon, och föreslog att de generellt sänkta arbetsgivaravgifterna för alla ungdomar mellan 19 och 24 år istället kan  användas för genomtänkta individuella satsningar där behovet är som störst.

Finland föredöme
Finland framhölls av hela panelen som ett föredöme på utbildnings- och forskningsområdet och Sixten Korkman lyfte fram en pusselbit som kan förklara skillnaderna i skolprestationer mellan länderna.

– Både elever och föräldrar ser läraryrket som ett högstatusjobb och något som många elever vill bli när de tillfrågas om de egna framtida utbildningsplanerna.