Snedrekrytering fortsatt ett problem

Ungdomars val av utbildning präglas i hög utsträckning av föräldrarnas utbildningsnivå och mindre av egen kunskap och rationalitet Och den social snedrekryteringen till högre utbildning kvarstår, särskilt påtagligt är det vid traditionstyngda lärosäten som Uppsala och Lund.

Studien om val av utbildning, som publiceras i dag, onsdag är en bilaga till Långtidsutredningen 2008. Den arbetas fram vid Finansdepartementet för att ge ett underlag för den ekonomiska politken på lång sikt.

Att arbetskraften har de kunskaper som efterfrågas på arbetsmarknaden är viktigt både för ekonomin i stort och för den enskilde. Men när ungdomar väljer utbildning är de tyvärr inte alltid särskilt upplysta och rationella, enligt Per Johansson och Nikolay Angelov, professor respektive filosofie doktor vid Uppsala universitet och Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU), som har gjort studien.

Föräldrarna styr
I stället styrs valet ofta av föräldrarnas utbildningsnivå. Den sociala snedrekryteringen till högre utbildning är stark, trots att den har diskuterats som ett problem i årtionden. Särskilt tydlig är den vid de äldre, traditionstyngda lärosätena i Uppsala, Lund och Stockholm.

En ny upptäckt är att svenskfödda pojkar går i sina föräldrars fotspår i  mer än dubbelt så hög grad som svenskfödda flickor. Flickorna, och de utlandsfödda ungdomarna, är alltså mer benägna att gå sina egna vägar.

– Vi vet inte riktigt varför. Den här frågan är väldigt lite undersökt, säger Per Johansson, som dock ser en möjlig förklaring:
Traditionellt manliga yrken, som hantverkaryrkena, ger ganska höga inkomster efter relativt kort utbildning. Och för män spelar de ekonomiska drivkrafterna för utbildning större roll än för kvinnor.

Skatten inte avgörande
Medan social bakgrund och värderingar har stor betydelse för valet av utbildning finner forskarna att inkomstskatten inte spelar någon större roll. Om politikerna skulle sänka eller slopa den statliga inkomstskatten skulle det alltså knappas påverka intresset för högre utbildning.

Bättre studiemedel skulle få fler ungdomar att läsa vidare. Men risken är att högskolor och universitet då får fler studenter med dåliga förkunskaper. Det skulle kunna äventyra utbildningens kvalitet.

Satsa på grundskolan
Utredarnas rekommendation för att minska den sociala snedrekryteringen till högskolan är i stället att satsa mer resurser tidigt i utbildningskedjan, alltså i grundskolan och gymnasiet. Där läggs grunden för högre studier.

Eftersom utbildning tar tid och arbetsmarknaden förändras fort är det svårt att veta exakt vilka utbildningar som är ”rätt”. Men för att  ungdomar ska göra mer rationella val vill utredarna se bättre information. Yrkesvägledning och kunskap om arbetsmarknaden måste ingå naturligt i skolundervisningen, inte bara tas upp när det är dags att välja till gymnasiet.

Forskarna föreslår också centrala prov för studenterna vid högskolor och universitet, så att resurserna kan styras till de lärosäten som är bäst på att förmedla kunskap. I dag mäts högskolornas kvalitet främst genom antalet vetenskapliga publikationer, och det kan leda fel.

FAKTA:
Rapporten ”Välja fritt och välja rätt. Drivkrafter för rationella utbildningsval” är en bilaga till Långtidsutredningen 2008. Långtidsutredningarna ska ge underlag för den ekonomiska politiken på lång sikt, det vill säga ungefär 20 år framåt. Långtidsutredningen 2008 är den tjugonde i ordningen sedan starten 1948. Utredningens huvudbetänkande blir klart hösten 2008.