Visst har de nordiska länderna högst skatt, men det behöver inte påverka tillväxten, anser EU-kommissionen i en ny rapport.

De nordiska högskatteländerna har länge hävdat att skatterna bildat grunden för välfärdssamhället. Motståndarna har hävdat att skatter snedvrider ekonomin och får den att fungera sämre.

Men EU-kommissionens nya rapport om skattetrender ger inget stöd åt den tesen.

För det totala skatteuttaget leder Danmark med ett totalt skatteuttag på 49,1 procent följt av Sverige på 48,9. För båda länderna har skatteuttaget sjunkit.

Genomsnittet ökar
Genomsnittet för EU är 39,9 procent, vilket i stället är en ökning sedan förra året, den största ökningen på tio år.

Men hur dessa skattesatser i de olika länderna påverkar tillväxten vill EU-kommissionen inte dra några slutsatser om. Det sambandet är inte entydigt och höga skatter behöver inte påverka tillväxten, skriver man.

Eftersom tillväxten styr hur rika vi blir, kan vi alltså ha högre skatter och ändå få högre inkomster än andra länder.

Svårt koppla samman
LO-ekonomen Mats Morin instämmer i att skatter och tillväxt är svåra att koppla samman.

– EU-kommissionen har väl sett att det inte finns något enkelt, varken positivt eller negativt, säger han.

– Det har studerats i så många olika sammanhang, och jag har aldrig sett någon som kunnat påvisa hur skatteuttaget egentligen påverkar tillväxten. Det beror helt och hållet på hur skatten används.

– Ett skatteuttag i sig har oftast mer eller mindre negativ inverkan på tillväxten men användningen kan ha positiva effekter. Om man tar man ut skatt och bygger vägar för pengarna har det till exempel en klar positiv effekt på tillväxten. Så vad nettoresultatet är inte givet.

Hög rikedom
Låg skatt innebär därmed inte heller automatiskt hög rikedom och tillväxt.

Sverige har högst skatt på arbete, enligt EU-rapporten, och ligger tvåa efter Danmark när det gäller marginalskatten.

Lägst totalt skatteuttag bland EU- och kandidatländerna har Rumänien på 28,6 procent, följt av Slovakien och Lettland.