Omkring sex procent av befolkningen i yrkesverksam ålder är i dag fattiga, skriver Dan Andersson och varnar för klyftan blir allt större mellan dem som har goda jobb och dem som ställs utanför.

Utvecklingen startade redan på socialdemokraternas tid vid maken, enligt den granskning som LO-ekonomerna har gjort till Mona Sahlin.

Mödrar drabbade
Hårdast drabbade är ensamstående mödrar som mellan 1995 och 2006 endast ökade sin standard med 1,3 procent, hälften så mycket som för ensamstående män.

Även ungdomar är utsatta, 20 procent av unga mellan 20-24 år klassas som fattiga, och bilden av att fattigdomen beror på studier gäller inte alla. Bara 46 procent av fattiga unga studerar.

Dan Andersson ser flera skäl till utvecklingen, dels har bostadsbidragen successivt minskat, vilket slagit extra hårt mot ensamstående mödrar, dels har både studiemedel och a-kassa urholkats.

Bara tillfälliga jobb

Den borgerliga regeringens förändringar har förstärkt utvecklingen mot ett nytt klassamhälle. Vid uppgången 1999-2000 skapades mer än dubbelt så många fasta jobb än osäkra deltids- och tillfälliga anställningar.

Vid uppgången 2006 – 2007 var i stället fem sjättedelar av alla nya jobb tillfälliga anställningar.

Enligt Dan Andersson är det missvisande att tala om utanförskap för grupper med olika ålder, kön eller härkomst. I slutänden är det klasstillhörighet som skapar de stora skillnaderna, både på arbetsmarknaden och i skolan.