Årets midsommarbuffé blir dyrare än fjolårets. Men maten står för en betydligt mindre del av svenskarnas utgifter än tidigare.

De kraftigt stigande matpriserna har väckt stor uppmärksamhet.

Toppmöten har hållits om världsmarknadspriserna på basvaror. Uppgången av livsmedelspriserna har satt fart på inflationen, något som fått fackförbund att hota säga upp kollektivavtalen i förtid.

Men brödfödan är inte den tungviktare i hushållskassan som den en gång var.

På 1970-talet var maten hushållens största enskilda utgiftspost. Så är det inte längre. Boendet är numera den enskilt största posten.

Faktum är att ett genomsnittligt svenskt hushåll lägger mer pengar på fritid och nöjen än på käk. Det visar LO-Tidningens sammanställning av statistik från SCB.

Minskade matutgifter
Förra året spenderade det genomsnittliga hushållet 16,5 procent av hushållskassan på mat, i den siffran är både vanliga livsmedel från butik och restaurangmåltider inräknade. För 30 år sedan var motsvarande siffra 21,5 procent.

En minskning med motsvarande fem procentenheter.

Ylva Yngveson är chef för Institutet för Privatekonomi vid Swedbank. Hon ser flera förklaringar till matens fallande andel av hushållens utgifter sedan 1970- och 80-talen.

– Konkurrensen i dagligvaruhandeln har ökat som en följd av nya etableringar och dessutom sänktes momsen på livsmedel 1996, säger hon.

Nytt sätt att konsumera
Förändrade konsumtionsmönster är en annan faktor bakom utvecklingen.

– Svenskarnas konsumtion per capita har fördubblats sedan början av 1970-talet. Vi köper troligen mer och dyrare mat, men vår konsumtion av andra varor har ökat ännu mer. Telefoni är ett exempel på något som vi konsumerar betydligt mera av i dag, säger Ylva Yngveson.

Privatekonomen tror att de skenande livsmedelpriserna gör att vi kan vänta oss att matens andel av hushållens utgifter kommer att stiga.

– Men det är inte självklart. Prisökningen kan pareras av att inkomsterna stiger. Dessutom kan hushållen börja handla annorlunda och välja billigare alternativ.

Att maten står för en mindre del av hushållsbudgeten innebär dock inte att det går att tona ner betydelsen av den nuvarande prisutvecklingen.

Dyrt för familjer
På sikt kan höga matpriser leda till att konsumtionen av annat minskar. Därmed dämpas den ekonomiska utvecklingen.

Bland flera grupper utgör maten också en större och tyngre post. För arbetarfamiljer och ensamstående föräldrar har andelen under senare år legat en procentenhet högre än genomsnittet.

– Dyrare mat är kännbart för alla, eftersom det är pengar som ska ut varje vecka. Men för grupper som pensionärer, studenter och ensamstående föräldrar är problemet större. Låga inkomster och för barnfamiljer kombinationen med att fler ska försörjas på en lön, gör dessa grupper särskilt sårbara, säger Ylva Yngveson.