/media/lotidningen/media/images/nyhetsbilder/vt2008/telefon_2408.jpg
Kobratelefonen som började tillverkas 1956 har utnämnts till en av 1900-talets viktigaste designprodukter. Foto: Mats Andersson/Scanpix.

I ett skyltfönster i centrala Stockholm görs reklam för den nya ”stänk- och dammsäkra” mobilen. Hundra år tidigare marknadsfördes den ”hygieniska telefonen”, utan smittobärande tratt.

Det är trångt på Elgigantens telefonavdelning. Kunderna söker sig fram mellan mobilerna, tittar, känner, jämför och får råd: vad vill just du med din mobil?

På väggarna är drygt hundra modeller uppsatta. Små och fyrkantiga – de flesta med skärm och tangenter synliga, en del med ett uppvikbart lock – hänger de i ett färgglatt virrvarr, med skyltar som berättar om funktioner och pris.

Dussinvara
Telefonen har blivit en dussinvara. Slit- och slängvara, föråldrad efter något år.

Men också dussinvara som en vara med ett dussin varor i. Allt i ett. En telefon är inte längre bara en telefon.

Ericsson gör reklam i skyltfönstret: ”Den nya stänk- och dammsäkra mobilen C702 cyber-shot med 3,2 megapixelkamera” står det och under glittrar en tunn sak i turkost. Nokia presenterar N85 i en monter: med integrerad EPS och kartor för 150 länder, en 5 megapixelkamera, liksom video- och mediaspelare.

Förr fanns det standardtelefon. Nu finns det telefoner för alla typer, spelgalningen, radionörden och designfreaket, alla kan hitta sin modell.

Utmärkande är att själva telefonens egenskaper inte längre står i fokus.

– De flesta frågar efter kameran eller musikspelaren. Det är inte så många som bryr sig om själva telefonen, alla tycker ändå att den fungerar bra, säger säljaren Fredrik.

Första samtalet
Det började med Alexander Graham Bell 1876. Eller egentligen lite före. Och egentligen med Antonio Meucci.

Men det var Bell som fick igenom patentet och inte förrän på 2000-talet fick Meucci sitt erkännande som telefonens uppfinnare.
Då hade Bell redan gjort historia.

Till Sverige och Stockholm kom telefonen 1877 och det första telefonsamtalet fördes mellan Telegrafverkets lokaler vid Skeppsbron och Grand Hotell på Blasieholmen.

Att ett samtal kunde föras mellan två så avlägsna platser var en sensation. Själva telefonen – ett stycke med en hörlur som användes både att tala och lyssna i –  var visserligen en till synes enkel skapelse, men det var den första apparaten för telekommunikation som privatpersoner fick använda, och det var förstås stort i sig.

Hygienska telefonen
Om telefonens historia går det att lära sig på Tekniska museet i Stockholm. I några inte allt för iögonenfallande montrar visas telefonens utveckling. Men samlingen av telefoner är stor, och genom dem speglas teknikens och designens snirkliga väg framåt.

Från början handlade det om en lur där man både pratade och lyssnade. Sedan skildes funktionerna åt och då kom snart idén att länka samman dessa delar till en lur.

Men med få telefoner som många delade, samlades smittor i taltratten. Då lanserades den ”hygieniska telefonen”, utan tratt men med mikrofon, från vilken saliv och annat kunde rinna av.

Världskänd tax
När Ericssons ”Taxen” kom 1892 blev den snart världskänd. Den var en så kallad skelettelefon, med metalldetaljerna synliga.

– Den anses av telefonsamlare vara den förnämsta, säger Anita Kempe, intendent på Tekniska museet.

Tio stycken gjordes i guld och elfenben, målgruppen var begränsad: det ryska hovet.

Så släpptes träsnidarna in i branschen och tillverkade höljen. Ett tag hade Ericsson landets största snickeriverkstad, där telefonerna utsmyckades med sirliga intarsiaarbeten, infällda träutsmyckningar.

Marknaden släpptes fri
På 1930-talet kom den svarta backelittelefonen, som också kunde tillverkas i murrigt grönt eller brunt. Och på 1960-talet kom ”Dialogen” i termoplast, där grå blev vanligast men där möjligheterna fanns till många färger. Petmojen, nummerskivan, var standard men 1969 kom också modeller med knappar.

Först 1985 släpptes marknaden för telefoner fri. De amerikaresenärer som försett sig med läpp- eller hamburgartelefoner fick tidigare ansöka om särskilt tillstånd hos Televerket för att koppla samman dessa med nätet.

Om telefonen var en av 1800-talets stora tekniska uppfinningar, så har den också utmärkt sig som designföremål.

Kobran slog igenom
Säg Kobratelefon till en svensk och nog kommer det ett nostalgiskt skimmer i ögonvrån. Kobran, som sattes i produktion 1956, har också utnämnts till en av 1900-talets viktigaste designprodukter.

Samlarvärdet är särskilt högt på de röda och mintgröna varianterna, men de gjordes också i benvitt, grått och ljusblått. I USA var kulörerna 18 till antalet, bland annat guld.

Lanseringen föregicks av undersökningar, var den för vågad?

– Men alla tyckte att den var jättefantastisk och alla ville ha vit, säger Anita Kempe.
Formen hade dock sina begränsningar. Någon ringklocka fick inte plats.

Ungdomar styr utvecklingen
Om Ericsson står som ett dokument för svensk telefonhistoria tillsammans med statliga Televerket, var det Nokia som i slutet av 1990-talet fattade mobiltelefongaloppen först och satsade på ungdomlig design, silver och utbytbara höljen. Ericssons tjocka antenn hängde länge som ett ok över försäljningen.

– Det var inte som Ericsson trodde, att chefer och direktörer skulle styra utvecklingen av mobiltelefoner, det var ungdomarna, säger Anita Kempe.

På Elgiganten på Kungsgatan säljer Ericssons silvriga w890i bäst just nu.

– Den har inte överdrivet snygg design, men den går hem, speciellt hos unga, säger säljaren Fredrik.  Och den har bra kamera och musikspelare.

Sifferknappar för synsvaga
Men där finns också en annan telefon som går bra. Den är från Doro, stor och vit och ser ut nästan som en hemtelefon. Den har sifferknappar, en gul knapp för lur av, en röd för lur på. Och så fyra bokstavsknappar som enda komplement.

– Den är popul&a
uml;r hos äldre och dem med dålig syn, säger Fredrik.

Den är en mobiltelefon, punkt slut.

Allt handlar fortfarande om tekniken och design. Och om målgrupp.

FAKTA: Telefonhistoria
Första kommersiella telefonoperatören i Sverige var Stockholm Bell Telefonaktiebolag 1880 med 100 abonnenter. 1885 hade Stockholm fler telefoner än Europas andra storstäder. Under 1890-talet köpte Telegrafverket in de privata telefonföreningar som bildats i landet och sammanband ledningarna. 1923 gick det att ringa mellan Stockholm och Göteborg. 1956 gick det att ringa USA. 1924 kom den första automatiserade växeln i Sverige men den sista manuella avvecklades först 1972 i Arjeplog.  Sista chansen att se utställningen ”Älskade Telefon” – den finns kvar året ut på Tekniska museet i Stockholm. Utställningen bygger på boken Telefondesign av designhistorikern Lasse Brunnström.