Sverige har den bredaste medelklassen i världen. Men internationella erfarenheter tyder på att den senaste tidens reformer hotar den svenska medelklassen.

Nära hälften av svenskarna befinner sig nära mitten av inkomstskalan, om skatter och sociala ersättningar räknas med i bilden.

Andelen var ännu större i början på 1980-talet, men under det senaste decenniet har Sverige legat på en ganska jämn nivå.

– Sverige har en större medelklass än något annat land. Norge och Finland befinner sig ganska nära, men når inte riktigt upp till samma nivå, säger Steven Pressman, ekonomiprofessor vid Monmouth-universitetet i USA som jämfört medelklassernas utveckling i västvärlden.

Han forskar om hur stor del av hushållen som har en inkomst mellan 75 procent och 125 procent av medianinkomsten. Det definerar han som medelklassen.

Sverige säreget
Under de senaste decennierna uppvisar Sverige ett säreget mönster jämfört med andra länder. Den blågula medelklassen växer i lågkonjunkturer. En påtaglig ökning skedde mellan 1992 och 1995, mitt under den värsta 90-talskrisen.

– I goda tider flyttar folk uppåt i inkomstlagren. I dåliga tider rör sig hushållen neråt från överklass till medelklass. Individer faller ur medelklassen i takt med att de blir av med jobbet, säger Steven Pressman.

Lägre lön
Det är en vanföreställning att medelklassen inte är beroende av det offentliga, hävdar Steven Pressman. Trygghetssystemen avgör om landet kommer att ha en blomstrande medelklass.

– När du gör arbetslöshetsförsäkringen mindre generös och tvingar ut folk i arbete så drabbas medelklassen. Den direkta effekten kommer av att folk förlorar jobbet och därmed trillar ur medelklassen. Indirekt leder lägre ersättning till att personer tvingas ta sämre betalda jobb för att klara sig, säger han.

Krympte i Tyskland
En tydlig indikation på välfärdssystemens betydelse för medelklassen och dess storlek kom i en nyligen publicerad tysk rapport. Den visar att den tyska medelklassen krympt påtagligt under 2000-talet.

Från att fram till år 2000 legat stabilt kring 62 procent av befolkningen har den tyska medelklassens andel hastigt minskat till 54 procent av tyskarna.

Rapportförfattarna från Tyska Institutet för Ekonomisk Forskning i Berlin använder ett bredare spann för att fånga medelklassen än Steven Pressman. Huvuddelen av den sociala rörligheten har varit i nedåtgående riktning. En tydlig ökning syns i de lägre inkomstskikten.

Fler singelhushåll
Forskarna ser förändrade boendemönster som en del bakom utvecklingen. Tyskland har i dag fler singelhushåll och ensamstående föräldrar än tidigare.

– Stigande arbetslöshet under perioden är alldeles tydligt en del av förklaringen. Arbetslöshetstiderna blev längre och ersättningen sänktes i samband med reformeringen av arbetslöshetsförsäkringen, säger nationalekonomen Joachim Frick, en av författarna.

– Dessutom spelar förändrade anställningsmönster en roll. Deltidsjobb och tidsbegränsade anställningar har ökat. Tidigare stannade många vid samma företag under lång tid, fortsätter han.

Större medelklass i Norden
Den tyske ekonomen hävdar att det är dessa faktorer som tillsammans ligger bakom den snabba utvecklingen. Joachim Frick betonar att det i dagsläget är för tidigt att säga om trenden kommer att hålla i sig.

Den amerikanske ekonomen Steven Pressman beskriver den tyska utvecklingen som oroande. Resultaten har påtagliga likheter med hans slutsatser.

– Det offentliga spelar en helt avgörande roll för medelklassen. Den ekonomiska utvecklingen har givetvis betydelse, men samhället kan kompensera för dess effekter. Välfärdsstater som de nordiska länderna har större medelklasser än marknadsliberala länder som USA och Storbritannien, säger han.