Med 211 röster mot 171 sa kongressen nej till schablonbeskattning som ett vapen mot ekonomisk brottslighet.

I branscher med stor hantering av kontanter är möjligheten till skattebrott extra stor, något som Per Persson från Hotell och Restaurang vittnade om.

– Inom hotellbranschen är det rena vilda västern i de här sammanhangen. Där många företag inte betalar skatt för att de kör svart. Om LO tar ställning för schablonskatt så skulle det bli en oerhört stark påtryckning på de myndigheter som ska arbeta med dessa frågor.

Samma villkor
Schablonskatt innebär att företagen betalar skatt efter någon form av schablon, till exempel storlek eller läge, i stället för att följa omsättning och räkenskaper.

– Om vi har samma schablonskatt blir det kanske inte millimeterrättvisa mellan olika branscher, men det blir i vilket fall rättvisa inom samma bransch. Även vår motpart på arbetsgivarsidan är för detta, för de vill inte heller ha oseriösa företagare, säger Per Persson.

Svårt att bedöma
LO-styrelsens föredragande Thomas Fredén ser det inte så enkelt.

– Branschsaneringsutredningen 1997 valde ut taxibranschen som försöksbransch för schablonskatt. Men det är svårare i krogbranschen. Vad ska man egentligen räkna? Antalet stolar eller vad?

– Där schablonbeskattning har prövats i världen har det inte alltid heller slagit så väl ut. Det är lättare att gömma sig i oseriös verksamhet med schablonbeskattning för då kollas inte verksamheten på samma sätt.

Sluten omröstning
Först efter sluten votering kunde frågan avgöras, med 55 procent för styrelsens nej till schablonbeskattning.
Inte heller ville kongressmajoriteten ställa sig bakom motionskravet på att lönespecifikationer ska bli lagstadgade.

– En del saker kräver lagstiftning men här är det så att den samlade bedömningen är att facken själva vill reglera denna fråga i kollektivavtalen, säger Thomas Fredén.

LO-kongressen ställer sig dock bakom kravet på ökade kontrollmöjligheter med oanmälda arbetsplatsbesök från Skatteverket.