En av EU:s fyra hörnpelare är Fri rörlighet för tjänster. Lavaldomen visar att svenska kollektivavtal hindrar denna fria rörlighet. Länder som har lagstadgade minimilöner hindrar också denna fria rörlighet, vilket det tyska Rüffertmålet visar.

Inför folkomröstningen om medlemskap i EU kunde Nej-sidan förutse detta självklara.

Olika länders lagar och avtal strider mot själva grundtanken om EU som en gemensam marknad utan hinder för den fria rörligheten.

Hela idén med EU är ju att arbetarna i de olika länderna ska bjuda under varandra, både lönemässigt och socialt.

Är det inte dags att inse faktum och lämna detta högerprojekt?

Tommy Carlsson