Bild:

De ”skattefria” extrapengarna är en känslig fråga för många restauranganställda. Flera föredrar att svara anonymt på LO-Tidningens frågor.

Kock, 22 år, vintertid på hotell på en skidort i Norrbotten, sommartid i Härnö­sand:
Dricks en genomsnittlig månad: Det beror helt på.
Dricks en vanlig vardagkväll: 50 kronor.
En vanlig fredag eller lördag: 300 kronor.
Så fördelas dricksen: Olika, som regel får kök och serveringspersonal hälften var. Händer att bara serveringspersonalen får.
Använder dricksen till: Sparar för att göra saker, till exempel helikopterlyft för offpist-skidåkning
Drickssnack bland kollegor i branschen: ”Vad får du? Bra ställe. Sjuka pengar!”

Bartender, 27 år, på irländsk bar i Stockholm:
Dricks en genomsnittlig månad: 3.500 kronor.
Dricks en vanlig vardagkväll: 100 kronor.
Dricks en vanlig fredag eller lördag: 200 kronor.
Så fördelas dricksen: Baren och serveringspersonalen delar, ibland får även disken.
Använder dricksen till: Taxi, extra­grejer. Dricksen är en bonus.
Drickssnack bland kollegor i branschen: ”För lite dricks. Inte värt att jobba.”

Servitris, 25 år, på krog i Stockholm:
Dricks en genomsnittlig månad: Växlar, jobbar inte heltid.
Dricks en vanlig vardagkväll: 400 kronor.
Dricks en vanlig fredag eller lördag: 600 kronor.
Så fördelas dricksen: Kök, serveringspersonal och bar får var sin del som sedan delas inom gruppen.
Använder dricksen till: Försöker spara, men pengarna går till lunch och fika på skolan i stället.
Drickssnack bland kollegor i branschen: ”Vissa är fixerade vid hur mycket dricks de får, vill inte jobba när det blir för lite.”

Servitris, omkring 30 år, på restaurang i Stockholm:
Dricks en genomsnittlig månad: Ett par tusen.
Dricks en vanlig vardagkväll: 100 kronor. Inte en krona från lunchgästerna.
Dricks en vanlig fredag eller lördag: 200 till 300 kronor.
Egen kommentar: ”Dricksen är ett viktigt tillskott. Med de låga löner vi har behövs dricksen för att det ska vara kul att jobba. Det skulle bli svårt att hitta folk till yrket om inte dricksen fanns.”