På tio år har psykisk ohälsa gått från att utgöra en fjärdedel till hälften av alla sjukskrivningar. Samtidigt tyder mycket på att den psykiska ohälsan inte har ökat. 

Enligt Folkhälsomyndighetens nationella folkhälso­enkät har andelen som anger ”nedsatt psykiskt välbefinnande” legat ganska stabilt på 12–17 procent sedan 2006.

Sjukskrivningar hjälper alltför sällan personer med psykisk ohälsa. Sjukskrivning som be­handling är anpassad för fysiska åkommor som ska självläka genom passiv återhämtning.

Evidensbaserade behandlingsåtgärder för psykisk ohälsa fokuserar i stället på att aktivera individen.

Ett exempel på utvecklingen är hur sjukskrivningarna för utmattningssyndrom ökar. Som psykiatriprofessorn Christian Rück skriver i boken Olyckliga i paradiset är utmattningssyndrom en unikt svensk diagnos.

Förändra riktlinjerna för behandling av psykisk ohälsa. För att förbättra den anställdas återgång i arbete behövs ett förändrat synsätt på hur psykisk ohälsa ska behandlas som fokuserar på aktivering

Carl Hellström & Emanuel Örtgren

Behandlingen av patienter med diagnosen har ofta inkluderat sjukskrivning på heltid, utan tydlig plan för återgång i arbete. Följden av det blir ofta långvariga sjukskrivningar och socialt utanförskap. 

Därför presenterade Timbro nyligen ett så kallat briefing paper med följande förslag:

Försäkringskassan bör åläggas ett mål för vad som är en acceptabel nivå för sjukfrånvaro. Det är inte samhällsekonomiskt försvarbart att låta kostnaderna för sjukfrånvaro gå upp och ner samtidigt som de reella ohälsotalen ligger stabila.

De resurser som finns måste koncentreras på dem som faktiskt kan hjälpas av en sjukskrivning.

Stärk rehabiliteringskedjan med tydliga tidsramar i sjukförsäkringen. I dag kan en sjukskrivning pågå tills vidare, givet att problemet är tillräckligt omfattande.

Det leder till oförutsägbarhet, vilket är särskilt negativt vid sjukskrivningar för psykisk ohälsa. Forskning visar att tidsgränser för sjukförsäkringen ger en dämpande inverkan på sjukfrånvaron.

Förändra riktlinjerna för behandling av psykisk ohälsa. För att förbättra den anställdas återgång i arbete behövs ett förändrat synsätt på hur psykisk ohälsa ska behandlas som fokuserar på aktivering.

Psykiska åkommor skiljer sig från fysiska och behandlingen bör anpassas till det. 

Oavsett politisk hemvist bör alla kunna enas om att det senaste decenniets utveckling visar att det sätt som vi behandlat psykisk ohälsa på inte fungerar. 

Om vi ska vända den utvecklingen behövs en förändring.