ANALYS. Ska Riksbanken höja eller sänka räntan? Inom loppet av 24 timmar lyckades två riksbankschefer ge helt motstridiga budskap, något som gränsar till ren desinformation.

På riksbanksdirektionens senaste möte bedömde de sex ledamöterna att räntan inte skulle höjas i år och troligen inte skulle behöva ändras före 2011.

Bara två dagar efter att protokollet från mötet blev offentligt uttalade sig en av de sex, vice riksbankschef Svante Öberg, och sa att räntan nog ändå kanske skulle behöva höjas redan i år.

Dagen efter detta förbluffande uttalande sade en annan av de sex, vice riksbankschef Irma Rosenberg, att räntan tvärtom kanske skulle behöva sänkas redan i år.

Med så olika budskap inom loppet av ett dygn kan man fråga sig om inte Riksbankens nya kommunikationsstrategi redan har havererat.

Har gått för långt
Det känns som om Svante Öberg, den mest tydliga räntehöken i riksbanksdirektionen, den här gången har gått ett steg för långt när han pratar om en räntehöjning trots en kommande konjunkturnedgång, och att Irma Rosenberg dagen efter ville sända ut en dementi i förhoppningen att marknaden inte tog alltför mycket fasta på Svante Öbergs ord.

Dessbättre vet de flesta analytiker på banker och finansinstitut att Svante Öberg ständigt ligger i framkant när det gäller att höja räntan och att det, enligt Öberg, nästan alltid är höga löneökningar och ett högt tryck på arbetsmarknaden som gör att räntan behöver höjas.

Viktig med tydlig information
Professionella analytiker vet också att Svante Öberg företräder en minoritet i riksbanksdirektionen och att räntan nog inte kommer att höjas även om Svante Öberg vill det.

Men hur ska vanliga villa- och bostadsrättsägare veta det?

Svenskarna ska inte behöva bli kremlologer för att kunna avgöra vad som är viktigt i Riksbankens information, och rätt kunna analysera hur ord ska tolkas beroende på vem som säger dem.

Skrämt ihjäl konsumtionen
Riksbanken är en maktfaktor i ekonomin, och även en vice riksbankschef är en maktfaktor i ekonomin.

Ett uttalande om höjd ränta påverkar ekonomin. Det gör människor mer oroliga, mindre köpbenägna och påverkar i sig direkt konsumtion och tillväxt.

Inte heller företagare är kremlologer. Sverige hade vid årsskiftet över 900.000 företagare. Många av dem har naturligtvis ingen aning om vem de ska sätta mest tilltro till, Svante Öberg eller Irma Rosenberg, eller någon annan av de sex, och ska inte heller behöva ha det.

De ska i stället få de bästa förutsättningarna för att sälja kuvert, handla med bilar eller vad de nu håller på med i sina firmor.

Samtidigt påverkas de alla av hur Riksbanken gör med styrräntan och har rätt att få vederhäftig information utan tolkningshjälp.

Bildar stupstock
Riksbanksräntan bildar också en stupstock för löneförhandlingarna och inte heller parterna ska behöva leva i ovisshet om hur Riksbanken tänker.

Det enda lustigt paradoxala i Svante Öbergs yttrande är att han genom talet om höjd ränta kan ha skrämt ihjäl konsumtion och ekonomi så mycket att räntan i stället snabbare måste sänkas.