SISTA ORDET. Om du har en riktigt snäll arbetsgivare så kanske du får betald städhjälp som löneförmån. I så fall kan du skatta dig lycklig – för numera har alliansregeringen så gott som avskaffat skatten för just den löneförmånen, avlöjade nyligen DN-journalisten Maria Crofts.

För vanliga löneförmåner som till exempel lunchkuponger gäller att man måsta ta upp hela förmånsvärdet till beskattning. En låginkomsttagare betalar således för lunchkuponger värda 1 000 kronor 320 kronor i skatt (vid en kommunalskatt om 32 kronor). En höginkomsttagare med 57 procents marginalskatt får betala 570 kronor.

Systemet är rimligt och rättvist. Man ska ju inte genom löneförmåner kunna undandra sig beskattning.

För den som får betald städhjälp av arbetsgivaren gäller dock inte denna regel. Det beror på att regeringen tillåter den anställde att använda det så kallade pigavdraget även på av arbetsgivaren betald städhjälp. Därigenom får man rätt att dra av halva arbetskostnaden.

70 kronor i skatt på en tusenlapp

Effekterna blir milt uttryckt besynnerliga. En höginkomsttagare betalar för varje tusenlapp arbetsgivaren lägger ut på städhjälp bara 70 kronor. Det vill säga han får betala 570 kronor i skatt men får samtidigt en skattereduktion om 500 kronor, vilket leder till en faktisk skatt om 70 kronor eller sju procent på förmånen.

Inte så illa! Hur många vanliga löntagare slipper undan med 7 procent i skatt?

En ännu mer lysande affär blir arbetsgivarbidrag till städhjälp om du tjänar under 28.400 kronor som är brytpunkten för statlig skatt.
Då får du för varje tusenlapp arbetsgivaren satsar på din städhjälp ett statligt bidrag om 180 kronor. Du får alltså gratis städning (eller barnpassning) och samtidigt 180 kronor i statsbidrag.

Det beror på att skatten på förmånsvärdet bara är 320 kronor men din skattereduktion för arbetskostnaden är 500 kronor. Simsalabim!

Systemet är vansinnigt. Varför ska övriga skattebetalare ge statsbidrag till folk som har turen att få gratis städning?

Inga nya jobb

I detta nummer av LO-Tidningen skriver vi om hur många som sökt skattereduktion för hushållsnära tjänster. Trots att regeringen förlängt ansökningtiden med fem månader har det bara kommit in knappt 50.000 ansökningar. Några nya jobb har avdraget uppenbart inte gett. Redan före avdragets införande köptes hemhjälp i ungefär denna omfattning.

Det enda som hänt är att 50.000 personer fått halva kostnaden för hemhjälp och städning betald av alla övriga skattebetalare.
På årsbasis beräknas subventionen bli 250 miljoner kronor. Det motsvarar ungefär lönekostnaden för 750 anställda i äldreomsorgen.

Vilka är då de nya bidragstagarna som får skattesubventionerad hemhjälp? Av Skatteverkets statistik framgår att betydligt mer än hälften av de 250 miljoner kronorna kommer att gå till den tiondel av befolkningen som tjänar allra mest i landet, det vill säga till personer med årsinkomster över 400.000 kronor.

Skatten sänks ännu mer för dem som redan fått sänkt skatt

Här handlar det om personer som redan fått sänkt fastighetsskatt, slopad förmögenhets-, arvs- och gåvoskatt. Men mycket vill ha mer.

Understödstagarandan i överklassen är en farsot som vår nuvarande regering är skuld till. Att friska, arbetsföra och högavlönade personer kan rekvirera miljoner kronor i bidrag till städhjälp medan sjuka, fattiga och arbetslösa jagas med piska är en skam för vårt land.