/media/lotidningen/media/images/nyhetsbilder/vt2008/terror_1808.jpg
Terroristattacken den 11 september 2001 har fått flera  debattörer att skylla på USA:s feminister. Det hävdas att jämställdhetsivrarna har gjort männen till mjukisar. Foto: Brad DeCecco/AP.

Den 11 september 2001 hände det ”otänkbara”: världens största militära och ekonomiska makt var inte längre herre över sin egen säkerhet. De spektakulära attackerna blev ett våldsamt uppvaknande för hela världen. För amerikaner blev det en smärtsam påminnelse om att USA var en del av en globaliserad värld. Den amerikanska illusionen om USA:s osårbarhet rasade samman med World Trade Center.

I Terror Dream: Fear and Fantasy in Post-9/11 America undersöker Susan Faludi den mediala jakten på förklaringar till hur attacken kunde inträffa.

Det hon stöter på är inte i första hand en kritisk granskning av hur attackerna kunde ske, utan egendomligt nog en intensiv åkallan av heroiska ”manliga” män, aggressiv antifeminism och en världsbild som hämtad ur vilda västernfilmer.

I stället för att se katastrofen för vad det var, en terroristattack, möjlig på grund av en rad missar i landets gränsskydd och underrättelseverksamhet, formar sig den amerikanska debatten tiden efter attacken till en hätsk anklagelse mot kvinnor i allmänhet och feminism i synnerhet.

För den som undrar vad som hänt USA sedan det så kallade kriget mot terrorismen, så erbjuder Terror Dream en tankeväckande läsning.
 
Jämställdhet utmålas som farlig
Faludi pekar i sin bok på hur krigsretoriken efter terroristattacken den 11 september utlöste en formlig backlash mot jämställdhet mellan könen.

En kör av amerikanska debattörer luftade åsikten att landets säkerhet hade brustit ytterst därför att USA:s feministiska kvinnor hade gjort männen till mjukisar.

Tydligen hade amerikanen blivit en degenererad, blödig tönt och landets fiender hade utnyttjat den svagheten. Nu var det krig, krig mot terrorismen, och det krävde riktiga män. Äntligen skulle kvinnor veta sin plats i hemmet.

Faludi har skrivit en mycket amerikansk bok. Hon rör sig inte bortom hemlandets gränser, tvärtom, hon borrar sig djupt ner i ett amerikanskt psyke som sluter sig kring sig självt och sin historia.

Myten om sårbarheten
Hennes tes är att 11/9 återuppväckte ett trauma förknippat med en amerikansk myt om sårbarhet, om behovet av att skydda sig från ”mörkhyade vildar” och fiender på egen mark, en våldsam fantasi rotad i de tidiga koloniernas kamp mot den indianska ursprungsbefolkningen som bildar grunden för USA:s existens.

Kampen mot indianerna handlade om att skydda hus och hem, men även på ett symboliskt plan att skydda kvinnor från en ”vild” sexualitet och bibehålla en intakt, vit manlighet.

Rädsla för yttre fiende
Fantasin om den starke, virile mannen som skyddar sin försvarslösa kvinna mot sexualiserade vildar blev en återkommande bild, sedermera en grundsten i den amerikanska myten, förevigad i vilda västern-filmer och en hel populärkultur.

Den etniska rensningen av indianer från den amerikanska kontinenten bäddades in i en myt om den hotade, vite, rättfärdige cowboyen.

Kvar blev en diffus skräck för en diabolisk yttre fiende som hotade att komma rätt in i de amerikanska hemmen. Vilda västern hade sin sexualiserade vilde, femtiotalet sin kommunistiske bogeyman.

Och så kom då morgonen den 11 september.

En ny bild
Faludi gräver som en bulldozer i den amerikanska myten, skyfflar undan rasmassor av hjälteretorik och bombasmer och frilägger någonting som sällan syns.

Faludis originalitet ligger i hennes feministiska blick och förmåga att visa iscensättandet av en könsmaktsordning, och hela det nystan av fantasier och myter som hänger vid styr politiska val.

Det är uppfriskande att läsa en skildring av USA:s politik i Irak och Afghanistan som inte fokuserar på olja och geopolitik, utan som lyfter fram de ”irrationella” drivkrafterna.

Hollywoodräddning
En central episod i Terror Dream handlar om räddningsaktionen av menige Jessica Lynch, om ni minns henne. Faludi excellerar i sin fräna beskrivning av kriget som fiktion och fantasi om manlig virilitet.

Operationen blev som bekant en ren Hollywoodprodukt med kommandosoldater som stormade in likt riddare om natten för att rädda den unga kidnappade Jessica ur klorna på en barbarisk fiende.

I verkligheten hade hon lagts in på irakiskt sjukhus för vård efter en eldstrid. Men operationen blev en succé, ett kraftfullt iscensättande av manlig dådkraft.

Att Lynch själv var soldat, att barbarerna var irakiska läkare och att terroristbasen i själva verket var ett sjukhus var ovidkommande. Alfahannen som manlig norm krävde sin motsats i den hjälplösa kvinnan som behövde räddas.

Attack som försvar
11/9 utlöste skräcken för manlig (sexuell) oförmåga och feminisering, och ett försök att återskapa en heroisk manlighet genom att attackera allt som ifrågasatte en patriarkal könsmaktsordning. Krig som fiktion, politik som iscensättande av en återerövrad hotad manlighet.

Men den heroiserade manligheten à la John Wayne var ingen befrielse för verklighetens män. I ett sorgset kapitel skildrar Faludi hur brandmännen i New York som ryckte in blev lika mycket offer som alla andra under de ödesdigra minuterna efter attacken mot World Trade Center.

Anledningen till att så många brandmän omkom när tornen rasade samman var att deras radiokommunikation slutade fungera, att deras utrustning var föråldrad och ledningssystemen bröt samman. I katastrofens efterföljd blev de utsatta för en hjältekult, där ingen lyssnade på deras verkliga berättelser, tog deras sorg och maktlöshet på allvar. Media och politiker ville ha en fiktion om manliga män, och skapade den.

Mosaik av citat
Faludi lägger en mosaik av citat och referenser. Terror Dream handlar noga räknat inte om hur hela amerikanska samhället reagerade på nyheten om Al Qaidas attack, utan om den offentliga debatten i USA och de frenetiska försöken att förklara traumat 11/9 där.

Det är journalister, politiker och lobbyister som Faludi citerar, maktens röster.

Bilden som framträder är onekligen tydlig, men boken stannar ofta vid det beskrivande och det är bitvis en ganska löst sammansatt text. Stundtals när
citaten och referenserna staplas på varandra blir läsningen tjatig.

Redovisandet en brist
Det är när hon saktar in och funderar som analysen kommer till liv. Jag skulle ha önskat mer av den eftertänksamheten.
Men Faludi tycks vara för rastlös för att vilja gå på djupet och Terror Dream stannar ofta vid det redovisande, vilket blir bokens stora brist.

Det är som om journalisten Faludi i ivern att driva sin tes hastar förbi möjligheten att utveckla de högintressanta tankar som ligger inbäddade i hennes skildring. Ändå är hennes bok ett värdefullt bidrag till vår förståelse av ett Amerika som drömmer om hot och faror, om hjältemodiga män och kvinnor i nöd.

Det är fascinerande och det påverkar världen varje dag.

Andreas Norman
Diplomat på Utrikesdepartementet
Skriv ett e-postbrev till kulturredaktionen