Ålderstrappan slutar i vården

Mats Thorslund är expert på äldres hälsa. Han tycker att 40-talisterna bör tänka över sitt boende. Undvik att flytta ut till sommarstugan om den ligger på en bergknalle, långt från service och anhöriga, säger han. Foto: Jessica Gow/Scanpix.

Det lilla arbetsrummet bär tydliga spår av barnbarn. Ett par färggranna teckningar till farfar pryder väggarna. På golvet vid skrivbordet står en stor anslagstavla fylld av tidningsklipp om äldreforskning. Det är lätt att se vad som är viktigt i Mats Thorslunds liv.

Som professor i socialgerontologi vet han en hel del om hur det är att åldras i vårt samhälle. En kunskap han gärna delar med sig av till alla som vill lyssna.

Som farfar vill han förmedla att barn bör hjälpa sina föräldrar med det som samhället inte klarar av. Han brukar ta med barnbarnen när han besöker sin mamma på äldreboendet.

– Jag blev så stolt när ett av mina barnbarn sa att han skulle hjälpa sin mamma när hon blir gammal och att hon i sin tur får hjälpa mig. Barn gör som vuxna gör, inte som vi säger.

Drömmer om resor
Insikten om att vi alla behöver mycket hjälp när vi blir riktigt gamla finns inte hos alla, tycker Mats Thorslund.

När människor får frågor om vad de ska göra som pensionärer svarar många att de ska resa eller spela golf. Frågan vem som ska torka oss i stjärten när vi blir gamla ställs aldrig.

Få av oss som lever i dag kommer att dö friska, som många tidigare kunde räkna med. I stället kommer de flesta att dö av ålder.

De sista åren i livet slutar organ efter organ att fungera och vi blir beroende av mycket vård och stöd.

Inom parentes har Mats Thorslund konstruerat en ålderstrappa som inte alls ser ut som den vi vant oss vid. Det sista trappsteget, med svår sjuklighet, är betydligt längre än i den gängse. Å andra sidan är den tid då vi är gamla och friska också längre.

Ett långt liv betyder att vi både blir friskare och sjukare än våra förfäder.

Det här bör vi bli mer medvetna om och planera för i god tid, säger Mats Thorslund. Vi bör se bortom den period då vi kan göra i princip allt det som unga klarar av.

Bristande planering
Särskilt dåliga på att planera är 40-talisterna.

– Jag säger inte att jag själv vill följa mina råd, men om alla vore förnuftiga skulle de flytta i god tid. Helst till en bostad där de klarar sig själva, utan trappor, nära till service och kommunikationer. Och, inte minst, nära någon som bryr sig om.

De flesta 40-talister bor i dag i villor eller flerfamiljshus med trappor, och varför göra skadan värre.

Vad menas då med ”i god tid”? Ja, någon exakt ålder vill inte Mats Thorslund peka ut. De flesta klarar sig med god hälsa den första tio åren efter pensionen. Vart alla ska flytta kan han inte heller ge något svar på. Det byggs en del hus för 55+ och det är ”väl en god idé”.

Forskning om äldre
Forskningen om äldre har fått ökade resurser under senare år. Aging research center, där Mats Thorslund är verksam, har tillsammans med Äldrecentrum ett 80-tal forskare och utredare. Forskarna blir också mer lyssnade till.

Som till exempel när de säger att Sverige har hög kvalitet på äldreomsorgen jämfört med andra länder, och att det är något att vara stolt över. De politiska ambitionerna är höga och ska så vara, tycker Mats Thorslund. Problemet är att förväntningarna hos befolkningen också är stora.

Höga förväntningar
De höga förväntningarna, och det ökade antalet äldre, oroar flera av forskarna. Även om ökningen av antalet personer över 80 år planar ut de närmaste tio åren är läget besvärligt.

Ett mått som visar på utvecklingen är hur många personer mellan 20 och 64 år det går på antalet 80-plussare. 1970 var siffran tjugofem, i dag är den elva. År 2040 räknar forskarna med att vi är nere i sju.

Det är en förändring som kostar på ekonomiskt. Men också praktiskt. Vilka ska vårda oss när vi blir gamla och vilka arbetsvillkor ska de ha?

Mats Thorslund önskar att politikerna tydliggjorde sina prioriteringar så att alla vet vad de kan räkna med den dag de behöver hjälp. Då kan de som inte gillar prioriteringarna få något att ta ställning till och protestera emot, om de så vill.

Obligatorisk försäkring
Vården måste finansieras och omprioriteringar av offentliga resurser är ett sätt. Andra förslag som förts fram är en obligatorisk äldreomsorgsförsäkring som betalas av alla som fyllt 50 år och/eller en kraftig höjning av pensionsåldern.

– Om vi bara tar hänsyn till hälsan skulle många inte behöva gå i pension förrän vid 75 år. Den som inte är frisk kan få förtidspension. Samtidigt får gamla inte stå i vägen för unga i arbetslivet. Det är en trickig avvägning.

Vården som arbetsplats behöver också bli mer attraktiv. Höjda löner ja, men kanske högre bemanning kan vara lika viktigt, funderar Mats Thorslund. Ytterligare en målkonflikt för politikerna att ta ställning till.

FAKTA: Mats Thorslund
Ålder: 62.
Familj: Fru, tre barn och fem barnbarn.
Yrke: Professor i socialgerontologi vid Aging research center, som Karolinska institutet och Stockholms universitet driver tillsammans, forskningsledare på Äldrecentrum, ledamot av Äldreboendedelegationen och sakkunnig i Värdighetsutredningen.
Bor: I bostadsrätt i Vasastan i Stockholm.
Fritidshus: Gård på Gotland, en kalkstensruin som familjen renoverat och som så småningom ska bli året runt-bostad. Ett av barnen och två barnbarn finns på ön.
Intressen: Jakt och musik, spelar elgitarr och munspel i amatörrockbandet Hard to handle.
Erfarenhet av äldreomsorg: Mats pappa fick demens vid 82 års å
lder och familjen lyckades till sist få en plats i särskilt boende. ”Eftersom sjukdomen delvis är ärftlig är det inte utan att man funderar på om det egna åldrandet kommer att bli på samma sätt.”

Karin Lindgren Strömbäck
Skriv ett e-postbrev till redaktionen