När politik får överskugga fakta

ANALYS. Det som OECD:s generalsekreterare Angel Gurría under de senaste dagarna sagt om svensk ekonomi visar det fatala i att låta politik överskugga ekonomiska fakta.

OECD är en ekonomisk samarbetsorganisation med 30 medlemsländer, däribland Sverige. När generalsekreteraren Angel Gurría i veckan besökte Sverige kommenterade han i olika sammanhang svensk ekonomi och svensk ekonomisk politik.

Sverige har för höga skatter, hävdar han, vilket får svenskarna att inte vilja arbeta. Men OECD:s eget statistikmaterial ger en annan bild. Sysselsättningen är mycket hög just i Sverige och i övriga Norden. 2006 jobbade 74,5 procent av befolkningen mellan 15 och 64 år i Sverige, mot 66,1 procent i snitt bland OECD-länderna. I Tyskland var sysselsättningen så låg som 67,2 procent och i Frankrike bara 62,3 procent.

Kvinnor och gamla
Sverige är också ett av de länder som har flest kvinnor i arbete, tillsammans med Island, Danmark och Norge. 72,1 procent av kvinnorna arbetar här, jämfört med snittet för OECD på 56,8 procent. I Gurrías ursprungsland Mexico jobbar bara 42,9 procent av kvinnorna. Island, Nya Zeeland, Sverige och Norge är också de fyra länder som har högst andel av den äldre arbetskraften i arbete.

69,8 procent av alla mellan 55 och 64 år jobbar i Sverige. I USA arbetar 61,8 procent, snittet är 53,0 procent och i Frankrike jobbar bara 40,5 procent av den äldre arbetskraften. Att svenskarna inte vill arbeta finner alltså inget stöd i OECD:s egen statistik. Angel Gurría sade också att sänkta skatter inte behöver betyda att den allmänna välfärden, jämställdheten och rättvisan försämras. Skatternas största effekt på detta område är att omfördela kostnaderna för välfärdstjänsterna så att alla har råd med skola, vård och omsorg.

30-årig devis
En annan effekt är att kostnaderna per person blir lägre. Utan skatternas omfördelande effekt kommer inte alla att ha råd med välfärdstjänster och kostnaderna blir högre. Men här har OECD-ledare reflexmässigt ett svar som förmedlats i 30 år. Det är att de sänkta skatterna får ekonomin att fungera bättre. Vi blir alla därmed rikare och har själva råd att betala en stor del av välfärden – som dessutom blir högre än den annars skulle ha blivit.

Det betyder alltså att Sverige och övriga högskatteländer sackar efter i tillväxt på grund av de höga skatterna. Men inte heller det finner stöd i statistiken. Enligt OECD:s egen statistik har Sverige under hela 2000-talet haft en tillväxt över snittet för medlemsländerna och långt över snittet för euroländerna. Av våra huvudsakliga konkurrentländer i väst är det bara USA och övriga så kallade högskatteländer i Norden som har lyckats nå upp till den svenska tillväxtnivån. Och det har vi lyckats med utan att ge avkall på skatternas positiva effekter för välfärden.

Fotnot: Statistiken är hämtad ur OECD Factbook 2008.