/media/lotidningen/media/images/nyhetsbilder/vt2008/matsmorin_1708.jpg
Mats Morin. Foto: Anna Wahlström.

LO-ekonomerna går till hårt angrepp mot regeringens finanspolitik i vårens konjunkturprognos. Reformutrymmet används fel och jobbavdraget kostar enorma summor med dåligt resultat, anser de.
 
– Jobbavdraget kostar i storleksordningen 50 miljarder kronor och är fel väg om man vill få fler i arbetskraften, säger LO-ekonomen Mats Morin.

– I stället är jobbavdraget en politik för att sänka skatten och minska den offentliga sektorn.

För att få in dem som är utanför arbetskraften bör regeringen satsa på åtgärder riktade mot dessa personer och inte lita till generella skattesänkningar. Främst behövs utbildningar så att de kan ta de jobb som efterfrågas, anser Mats Morin.

– Då kan det räcka med satsningar för ett par miljarder, och inte alls några 50 miljarder kronor.

Tar inget för givet
Med de rätta åtgärderna skulle arbetskraften dessutom kunna öka med hela 2,5 procentenheter och inte bara med 1,0 procentenhet som nu sker, anser LO-ekonomerna. Många som står utanför arbetskraften gör det för att de inte räknar med att kunna få något jobb.

Att fokusera mer på att öka antalet arbetstillfällen, i stället för att öka antalet arbetssökande genom att sänka deras ersättningar, skulle alltså ge bättre resultat, anser LO-ekonomerna. Välfärden får inte heller försvagas och nya satsningar också ske på infrastruktur och på kommunal verksamhet, framför allt inom skolan.

Det finns därutöver ett utrymme för Riksbanken att sänka sin ränta till runt 4,0 procent. Visserligen blir inflationen högre än målet i år, men det beror på tillfälliga effekter som prishöjningar på olja och el. Riksbanken bör då inte ändra räntan utifrån prishöjningar den ändå inte kan påverka, anser LO-ekonomerna.

Kan inte kompensera
Skulle Riksbanken kompensera för detta behövs en rejäl räntehöjning med arbetslöshet som följd. I slutänden blir det då de stela löneökningarna som så småningom tvingas ned och fungerar som kompensation för prishöjningar som sker i utlandet. På samma sätt kan inte heller facken kompensera för prishöjningar från utlandet genom att kräva högre löneökningar. Den här typen av inflation är alltså bästa att bara vänta ut, för facken och för Riksbanken.

– Vi har ingen egentlig kritik mot Riksbanken, även om den var lite nervös i februari och höjde räntan i onödan, säger Mats Morin.

FAKTA: …men de tror att bättre tider är på väg
Nedgången i Sverige blir grund och kortvarig, tror LO-ekonomerna. Hushållen får större inkomster, men sparar mycket av pengarna.

LO-ekonomernas vårprognos är ganska hoppfull. Exportutvecklingen blir ”hygglig” på 3,8 procent i år och 4,3 procent nästa år.
Men investeringstakten avtar betydligt, efter att i många år ha varit lika hög som eller högre än i jämförbara västländer.

Både 2008 och 2009 ökar hushållen sin disponibla inkomst med 3,4 procent då inflationen räknats bort, mot 4,2 procent 2007. Men många vill inte öka sin konsumtion lika snabbt som tidigare. Det främsta skälet är att värdepapper och bostäder inte längre ökar i värde så snabbt och hushållen drar sig för nya lån.

Sysselsättningsökningen dämpas markant och arbetskraften växer långsamt, med 1,0 procentenheter sammanlagt under 2008 och 2009, vilket bara är marginellt mer än befolkningsutvecklingen under dessa år. Arbetslösheten fortsätter ned nästa år men ökar igen under 2010.

Avtalsrörelsen betecknar LO-ekonomerna som framgångsrik och löneutrymmet förväntas öka trendmässigt med 4 procent. Inflationen blir 2008 runt 3,0 procent, med sjunker tillbaka till 1,9 procent redan nästa år. LO-ekonomerna räknar med att Riksbanken håller sin ränta oförändrad på 4,25 procent.

FAKTA: LO-ekonomernas nyckeltal
Så här kommer den svenska ekonomin att utveckla sig, tror LO-ekonomerna.

  2007 2008 2009
Tillväxt 2,6 2,0 2,3
Inflation 2,2 3,0 1,9
Underliggande inflation 1,2 2,1 1,6
Real disponibel inkomst 4,2 3,4 3,4
Arbetslöshet, total 6,3 5,9 6,0
Arbetslöshet, öppen 4,6 4,2 4,1
Sysselsättingsgrad 16-64 år 75,6 76,0 75,8
Investeringar 8,0 5,8 3,5