”Mat och motion kan bota depression”

Helena Kubicek har själv varit där. I tjugoårsåldern hade hon ett stressigt yrke som journalist. Ofta var det svårt att hitta tid att ta hand om sig själv. Från att ha varit en aktiv tonåring slutade hon att röra på sig och började slarva med mat och sömn. Efter en tid blev hon nedstämd och olustig.

För hennes del vände det när hon sa upp sig. Hon började motionera igen, vilket ledde till att hon blev mer hungrig, och på riktig mat. Genom att hon var fysiskt aktiv kunde hon också sova bra.
När hon mådde bättre började hon intressera sig för vad som hänt. Hur tydligt de dåliga vanorna påverkat hur hon mådde. Och hur det sedan vände när hon började ta hand om sig själv igen.

Idag arbetar Helena Kubicek som psykolog och har studerat på vilka sätt mat, motion och sömn kan påverka lindriga och måttliga depressioner. Hon kallar dem de tre benen i ett gott självomhändertagande.
– Det kan inte lösa alla problem. Men ofta kan man se att en person som blivit deprimerad bit för bit slutat att ta hand om sig själv. Och därmed börjat må ännu sämre. Ett gott självomhändertagande blir då en chans att vända förloppet, en positiv spiral. Mycket forskning visar att motion till exempel har lika god effekt på nedstämdhet som antidepressiv medicin. Helt utan biverkningar.
Helena Kubicek arbetar med det som kallas för kognitiv beteendeterapi, KBT, som utgår från hur en människas liv ser ut här och nu. Där är vanorna en viktig och konkret del att arbeta med. I sitt yrke möter hon många just lindrigt eller måttligt deprimerade patienter. I den gruppen kan livsstilen vara avgörande, menar hon.
– Vi har sett att allt fler söker hjälp för att de känner sig nedstämda. En hypotes är att många ska hinna med så mycket idag och ställer så höga krav att de inte hinner sköta om sig själva ordentligt.

Det finns en hel del forskning som stöder sambandet mellan motion och välbefinnande. Endorfiner som utsöndras vid fysisk aktivitet kan fungera lika effektivt som antidepressiv medicin vid lättare depressioner. Kopplingen mellan dålig sömn och depression finns också dokumenterad. En vuxen människa rekommenderas sova någonstans mellan sex och nio timmar per natt.
Många forskare tittar också på hur olika sorters mat och näringsämnen påverkar vår själsliga hälsa. Att snabbmat, mycket socker och oregelbundna matvanor ger en ojämn blodsockernivå, med humörsvängningar som följd, känner säkert många till.
Att det också finns undersökningar som tyder på att rätt mat kan påverka serotoninet i hjärnan på ett liknande sätt som antidepressiv medicin, är kanske inte lika känt.

Men det handlar inte om att göra en snabb mirakelkur.
– Det gäller att förändra sin livsstil. Man kanske inte känner av direkt om man till exempel äter dåligt, men sker det under lång tid så får det till slut konsekvenser. Och det gäller även åt andra hållet. Det går inte att sköta om sig i några veckor för att sedan lägga sig på soffan igen.