Sedan 2003 har det brutit ut en del strejker i Sverige. Här kommer LO-Tidningen redovisa några kända eller principiellt intressanta exempel.

Det har varit många konflikthot under de senaste fem åren i Sverige. Men allt som oftast har parterna kommit överens i sista stund.

Ett exempel från i år är Bolidens gruvarbetare som var nära att gå ut i strejk eftersom Boliden blankt  sa nej till löneförhöjningar utöver det centrala avtalet. Nu fick medlemmarna en löneförhöjning med sammanlagt cirka 2.000 kronor per månad under de kommande två åren.

Avtalet ger mellan 1.700 och 1.900 kronor mer i månaden i år och ytterligare 450 kronor från februari 2009.

Missnöjda brandmän
Den största och mest omfattande var Kommunals strejk 2003. Den månadslånga strejken fick både ris och ros. Bland annat brandmännen var missnöjda efter konflikten.

Avtalet som slöts var tvåårigt och innebar en satsning på personal inom vård och omsorg. Under det första året  (2003) skulle vårdpersonal inom hälso- och sjukvård, äldre- och handikappomsorg få en löneökning på 5 procent medan övriga grupper får lägst 2,6 procent.

Andra året (2004) prioriterades barnskötare och dagbarnvårdare, respektive skötare inom landsting. Löneutrymmet för dessa grupper blev enligt avtalet 5 procent och lägst 2 procent för övriga grupper.

Avtalet innebar också att lägstalönen höjdes till 13.000 kronor i månaden.

Flygstrejk pågick i två veckor
Under 2007 var det kanske flygstrejken som de flesta minns. Det var en konflikt mellan SAS och HTF och gällde ett nytt kollektivavtal för de kabinanställda. Strejken pågick ungefär två veckor innan ett avtal kunde slutas.

Det nya kollektivavtalet gäller fram till den 30 april 2010 och gav kabinpersonalen 10,3 procent över 38 månader.

Löneökningarna fördelades på 3,8 procent år ett, 3,5 procent år två samt 3,0 procent år tre. En del i konflikten gällde tjänstgöringstiderna. I en recension efter avtalet så menade HTF att avtalet gav förbättringar i tjänstgöringstiderna, rätt till måltidsuppehåll och tydligare begränsningar av veckoarbetstiden.

Konflikt på videoaffär
Under ungefär två månader under 2007 pågick också en konflikt mellan Handels och Videomix Syd.

Konflikten inleddes den 13 september sedan videouthyrningsföretaget vägrat att teckna kollektivavtal för sina anställda. Handels tog då ut sina medlemmar i strejk i tre butiker och försatte samtliga butiker i blockad.

Efter hand utökade Handels konflikten och tog ut andra företag i sympatiåtgärder, bland annat genom att blockera leveranser till butikerna. Bolagets vd skrev efter två månader på kollektivavtalet och därmed tog konflikten slut.

Byggnads strejkade
Byggnads strejkade också vid 46 Peabarbetsplatser runt om i landet under våren förra året. Konflikten gällde makten över lönesättningen.

Byggnads krävde att facket och inte de anställda ska förhandla löner med arbetsgivaren lokalt. Efter en veckas strejk gav arbetsgivaren med sig.

Ett treårigt avtal kom till stånd efter hårda förhandlingar. Avtalet gav 10,2 procent i löneökningar över tre år. Då ingick bland annat arbetstidsförkortning med två dagar och bättre pensionsvillkor.

Byggnads drev också igenom en skyldighet för arbetsgivarna att skicka löneuppgifter till förbundet, inte bara för sina egna medlemmar utan även för oorganiserade medarbetare och de som är medlemmar i andra fackföreningar.

Konflikt om stridsåtgärder
Under 2005 var Elektrikerförbundet inblandade i flera strejker. I en var det ett sextiotal medlemmar i förbundet som var ute i strejk under några dagar.

Effekten av strejken var liten ansåg både arbetsgivare och fack. Konflikten mellan parterna handlade bland annat om rätten till stridsåtgärder mot företag som blir nya medlemmar i arbetsgivarorganisationen.

En överenskommelse mellan LO och Svenskt Näringsliv, som syftade till att undvika konflikter om villkoren för utländska företag som blir tillfälliga medlemmar i en svensk arbetsgivarorganisation, tolkades olika av fack och arbetsgivare.

I det nya avtalet garanterades utländska företag med tillfälligt medlemskap samma villkor som svenska företag. Men för att de ska få bli tillfälliga medlemmar krävs att den svenska uppdragsgivaren är medlem i EFA.

En annan stötesten innan avtalet kunde skrivas på var hur lönerna ska sättas då nya svenska företag blir medlemmar i EFA. Det nya avtalet innebar att om parterna inte kommer överens vid förhandlingar så ska den senast tillgängliga lönestatistiken för företag som omfattas av avtalet vara normerande.

Arbetsmiljön ledde till konflikt
Även under 2004 var Elektrikerförbundet inblandat strejkåtgärder. Den gången var det arbetsmiljöfrågan som stod i centrum.

Avtalet blev treårigt, men det kunde sägas upp efter två år om förändringar i arbetsmiljölagstiftningen gör att den reglering av arbetsmiljön som parterna har enats om inte kan fungera som tänkt.

Enligt avtalet var det Arbetsmiljöverket som ska ha tillsyn och det slutliga avgörandet i arbetsmiljötvister, som oftast handlar om pressade byggtider. Elektrikerförbundet såg avtalet som en väg mot bättre arbetsmiljö.

Om inte arbetsgivaren följer Arbetsmiljöverkets beslut blir det ett brott mot kollektivavtalet som ger facket rätt till skadestånd. Nivåerna på löneökningar följde industrin i övrigt.

Ackorden höjdes mer än de fasta lönerna, med 9,3 procent på tre år. Över 2.000 elektriker var ute i strejk.

Problemen blev stora på byggen och industrier som är beroende av installationsfirmornas tjänster. För byggjätten Skanska innebar strejken att alla installationsjobb till slut blockerades.

Faktakälla: TT