/media/lotidningen/media/images/nyhetsbilder/vt2008/m_stattin2_1708.jpg
Sociologen Mikael Stattin menar att äldre måste ändra sin attityd till arbetslivet och förbereda sig på att jobba längre. Samtidigt måste arbetslivet ge utrymme för de som behöver gå i tidig pension. Foto: Johan Gunséus.

– Det är viktigt att de som behöver pensioneras tidigt också ska få göra det, säger Mikael Stattin, som forskat på hur fler äldre kan förmås stanna kvar i arbetslivet.
 
Enligt Mikael Stattin finns tre huvudspår för att få fler äldre i jobb.

Det första är att ha fungerande system som reglerar in- och utflöde ur arbetslivet. Att ge högre pension till dem som jobbar länge är positivt. Men regelverken får inte drivas för långt.

– I dag har vi 560.000 personer i förtidspension eller med sjukersättning. En del av dem kanske har en restarbetsförmåga kvar, men de flesta har den typ av hälsoproblem att de också borde ha sjukersättning. Stramar vi åt för mycket får det negativa konsekvenser för välfärd och livsförhållanden.

Det andra spåret är en ren attitydfråga. I hela västvärlden har det spridit sig en ”early exit-kultur”.fölrä
Normen att jobba hårt och länge har bytts mot normen att sluta tidigt och ta det lugnt.

Attitydförändring
Attitydförändringen smög in på 1970-talet när äldre förtidspensionerades av arbetsmarknadsskäl. Politiker, fack och arbetsgivare gick samman om förmånlig lagstiftning och lockande avgångsvederlag.

Men samtidigt som de äldre måste ändra sin attityd till arbetslivet måste arbetslivet också anpassas till de äldre.

– Det talar man ofta för lite om, säger Mikael Stattin.

– Här finns också en skillnad mellan arbetare och tjänstemän som man måste ta hänsyn till. En större andel av arbetarna lämnar jobbet i förtid, medan tjänstemän i högre utsträckning vill jobba längre än 65 år.

– Men medvetenheten har ökat på senare tid, framför allt i områden där man har stora pensionsavgångar att vänta och där man alltså har kompetens och kunnande som måste tas till vara. Företagen blir mer tvungna att ändra sina strategier för att hålla kvar de äldre.

Käppar i hjulen
Men samtidigt kan globaliseringen sätta käppar i hjulet för ambitionen att leta äldres kompetens på hemmaplan, enligt Mikael Stattin.

– Det handlar i grund och botten om hur företag och organisationer ser på arbetskraftsutbudet.

– Enligt prognoserna står vi inför en framtida arbetskraftsbrist, men det kanske inte i första hand är till de egna äldre som företagen då vänder sig – utan de kanske hellre utlokaliserar till Indien och andra länder i takt med att dessa kan höja sin kompetens.

Hur långt är då rimligt att gå? Ska vi alla jobba tills vi är 75 år?
– Den första ambitionen borde vara att få folk att jobba till den allmänna pensionsåldern, alltså till 65 år. I Sverige jobbar vi till drygt 63 år i snitt, vilket internationellt är högt. Men man måste ha realistiska förväntningar och det har visat sig vara svårt att hitta några universella lösningar, säger Mikael Stattin.

Läs också: artikeln "Minnet blir bättre med åren", 21/8 2008
Läs också: artikeln "Äldre behöver mer ljus", 21/8 2008
Läs också: artikeln "Checklista för arbetsgivare", 21/8 2008