Utländska företagsköp kan försämra för fack och anställda. Inflytandet minskar, beslut är tagna redan innan de förhandlas och långsiktiga investeringar uteblir, enligt Unionens förbundsekonom Åsa Johansson.

En avgörande orsak är att makten försvinner från Sverige. Inflytandevägar slås sönder och den svenska företagsledningen har ibland inte längre något förhandlingsmandat.

Åsa Johansson har skrivit en rapport om företagsköp som till stor del bygger på enkätsvar från en rad fackklubbar hos TCO-förbundet Unionen. De vittnar om svårigheter att påverka beslut.

57 procent av fackklubbarna på utlandsägda företag anser att inflytandet minskat de senaste fem åren, mot 37 procent bland de svenskägda.

– Vi har ingenting emot utländska ägare. Men det gäller att de tar ägaransvar. Medbestämmandelagen brukar visserligen fortsätta fungera i Sverige, men besluten är ofta redan tagna och den svenska företagsledningen blir bara operativ utan någon möjlighet att förhandla, säger Åsa Johansson.

– Särskilt svårt är det att påverka och utveckla verksamheten med utländska ägare.

Olika typer av uppköp
Enligt Åsa Johansson spelar det också in vilken typ av utländska uppköp det handlar om.

– Det är viktigt att skilja på motiven för ett företagsköp. Om det är en finansiell investering kan investerarna vara mest intresserade av företagets tillgångar. Men om det är en industriell investering är de ofta mer intresserade av en bra utveckling och att hitta samordningsfördelar.

– Då kan det vara bra med nya ägare för att utveckla verksamheten.

Olika åsikter om ägandet
Förra veckans  skrev LO-Tidningen om forskaren Roger Bandicks avhandling som visar att utländskt ägande inte är ett hot mot sysselsättningen. Det kan till och med vara bättre än svenska ägare. De investerar medvetet i Sverige och är mer beredda på upp och nedgångar. Deras investeringar blir därmed mer långsiktiga.

Enligt Unionens skrift är risken med utländska ägande i stället att investeringarna lätt blir kortsiktiga och att utländska företag planerar att minska sina investeringar i Sverige.

Och vid kortsiktiga investeringsbeslut hotas sysselsättningen.

Hur kan slutsatserna bli så olika?

– Det beror nog på vilken typ av ägare det är och vilken bransch det handlar om.

– Men vår genomgång syftar till att göra klubbarna mer vaksamma, att hjälpa dem hitta lösningar och se vad de nya ägarna har för strategi, vad dessa gjort vid tidigare förvärv och hur de agerar, säger Åsa Johansson.

En del av Unionens klubbar vittnar om att förändringen kom över en natt när företaget fick utländska ägare. Andra säger att det gått år utan att det nya ägandet över huvud taget har märkts.

Företagsråden kan användas bättre
Åsa Johansson anser att de europeiska företagsråden (EWC) ändå alltid bör användas på ett bättre sätt än i dag.

– Det är ett sätt att nå företagsledningen. Även om råden inte har någon förhandlingsrätt kan de påverka dagordning.

– Vi har nog en lite naiv syn när vi ser Sverige som en isolerad marknad. Nu är det Västeuropa eller hela Europa som är en marknad.

– Lagarna anpassades till den företagsstruktur vi då hade i Sverige med stora svenska företag. I dag är många av dem utlandsägda och där uppstår ett problem. Då behövs en större debatt om mbl och inflytande och hur det fungerar i dag, säger Åsa Johansson.

FAKTA:
Europeiska företagsråd (EWC) är EU:s motsvarighet till svenska medbestämmandelagen. Genom råden ska anställda i internationella eller multinationella företag få rätt till information och samråd med arbetsgivaren. EWC ska finnas i företag med verksamhet i fler än två EU-länder och med över 1.000 anställda. Omkring hälften av de 1.600 koncerner som omfattas av direktivet har instiftat europeiska företagsråd.
Faktakälla: Nya ägare – nya utmaningar, skrift från Unionen.

Läs också: artikeln om Bandicks avhandling "Tryggare jobb med utländska ägare", 4/4 2008
Ladda ner: hela rapporten "Nya ägare – nya utmaningar" (som pdf-fil)