Tryggare jobb med utländska ägare

– Utländska företag klarar sysselsättningen bättre, säger forskaren Roger Bandick. Foto: Jens Hasse/Scanpix.

Utländskt ägande hotar inte jobben, enligt forskaren Roger Bandick. Tvärt om kan utländska ägare satsa mer i Sverige.

Debatten är het varje gång svenska företag köps av utländska multinationella koncerner, speciellt om dessa snabbt lägger ned och flyttar produktionen utomlands. Men det är inget mönster – snarare tvärtom.

I en avhandling på Örebro universitet har forskaren Roger Bandick jämfört sysselsättning, löner och nedläggningsrisk för svensk- och utlandsägda företag som agerar på en internationell marknad. Han finner att de svenskägda företagen är mindre trogna Sverige än de utlandsägda.

Inte var som helst
– De utländska ägarna har valt just Sverige för sina investeringar. Att saker kan förändras ingår i deras kalkyler och de vill inte bara investera, utan de vill investera just i Sverige.

– Svenskägda internationella företag ser mer till investeringarna som sådana, och försöker sedan identifiera det lämpligaste landet för dessa investeringar.

Därmed blir utländskt ägande ofta ett mindre hot mot sysselsättningen än svenskt ägande. Men ofta är det lönsamma svenska företag som köps upp.

Då är det väl inte så underligt att de också klarar sysselsättningen bättre än genomsnittet?

– Visst, det är lönsamma företag som köps upp. Men i min forskning har jag kunnat kompensera för dessa olikheter och ser att utländska företag ändå klarar sysselsättningen bättre, säger Roger Bandick.

Men det finns också förlorare, svenska företag som bara arbetar på den svenska marknaden och som inte kan eller vill ställa om till internationell konkurrens.

– En del kan lära sig av de internationella företagen. I så fall kan det gå riktigt bra, men de övriga blir lätt utkonkurrerade, säger Roger Bandick.

– Men de är ofta redan ineffektiva. Att de slås ut kanske inte alltid är så dåligt, de går ofta vidare av ren vilja och kommer ändå inte att kunna utvecklas.

Mönstret upprepar sig
Sysselsättningens motsats är nedläggningar. Här syns samma mönster.

– De största nedläggningshoten finns hos de svenska multinationella företagen, och inte hos de utlandsägda.

– Annars hör man ofta att svenska företag tänker mer på sina anställda eftersom de har rötterna i Sverige, men så är det alltså inte.

Roger Bandick studerar också lönerna och ser att skillnaderna är små. Visserligen har multinationella företag i snitt högre löner, men kompenserat för skillnader i ålder, arbetserfarenhet och liknande så blir skillnaderna marginella, enligt Roger Bandick.
Inte heller ser han någon skillnad i löneutveckling.

– Och jag hittar inte heller någonting som säger att det skulle innebära en lönepress nedåt med utländska ägare, säger han.