ANALYS. Vinsten från Vin & Spritförsäljningen ska användas för att betala av på statsskulden. Det är troligen ekonomiskt sett den sämsta användning som kan hittas.

Att betala av på statens skuld innebär att statskulden minskar från 1.093 miljarder till 1.038 miljarder. Men resonemanget om att ”betala av” för tankarna fel från början och förmedlar bilden av ett statiskt tillstånd. Statskulden är inte en kvarleva från någon tidigare finansmini-ster som halvt i smyg for utomlands och kom hem med koffertar fyllda av pengar från skumma bankirer.

Lånar av oss själva
Statskulden är i stället det dragspel som finns inbyggt i budgetsystemet. Då budgeten går med överskott minskar statsskulden, då den går med underskott ökar skulden. Vi lånar av oss själva antingen för att undvika neddragningar och i stället behålla vår välfärd över en konjunktursvacka, eller för att investera i sådant som ger oss än mer pengar i framtiden.

Likt vilket företag som helst måste ju också staten göra en kostnads- och intäktsanalys för investeringar, till exempel i vägar och broar. Vad kostar de nu och vad kan de tillföra i form av arbetstillfällen, nya företag och framtida skatteinkomster?

Att ta lån till investeringar som i framtiden ger vinster är inte främmande för något företag. Hade alla svenska företag handlat efter devisen ”den som är satt i skuld är inte fri” så skulle vi inte ha haft vare sig Ericsson, Ikea eller H & M. När har då bälgen dragits ut för mycket och skulden blivit för stor?

Mindre än snittet
I dag är statskuldens andel av BNP nere i 38 procent enligt Riksgälden. I mitten av 1990-talet var den närmare 80 procent. Enligt det internationella måttet, där pensionsavsättningar räknas som skuld såvida de inte sparas i privata banker, ligger vi runt 46 procent. Snittet för de gamla EU-länderna är med detta mått 64 procent. Både Tyskland och Frankrike ligger över 60 procent.

Samtidigt visar färska siffror från myndigheten Nutek att Sverige under tre decennier har investerat betydligt mindre än
EU-genomsnittet i vägar, broar och annan infrastruktur. För underhållsinvesteringar ligger vi nästan i botten.

Märklig bedömning
Samtidigt ligger Sverige tillsammans med andra glest befolkade länder i toppen när det gäller hur många ton gods som per invånare fraktas via vår infrastruktur.

Ändå anser regeringen att det bästa vi kan göra för de pengar som flyter in när staten gör sig av med vinstmaskinen Vin & Sprit är att minska dragspelet statsbudgeten från 1.093 till 1.038 miljarder – och därmed ta ytterligare ett steg mot en bäst i klassen-statsskuld, samtidigt som Tyskland bygger ut sin infrastruktur och ökar sin konkurrenskraft.

Läs också: artikeln "Vin & Sprit blir franskt", 31/3 2008