När Lissabonfördraget diskuteras svallar den arbetsrättsliga debatten hög. Men även inom ekonomi och handel sker förändringar.

Lissabonfördraget är främst ett regelverk för hur beslutsgången inom EU ska göras enklare.

Fler beslut ska tas inom EU i stället för i de nationella parlamenten och i den svenska debatten har fördraget ofta kopplats till krav på inskriven arbetsrätt, strejkrätt och anställningsskydd. Men även det ekonomiska regelverket påverkas.

Ett förslag som nu orsakar debatt är tanken på en framtida gemensam åklagarmyndighet för hela EU.

Kollisionskurs
Förslaget berör i synnerhet ekonomisk brottslighet och har fått åklagarmyndigheten och ekobrottsmyndigheten att hamna på kollisionskurs.

– Den grova organiserade gränsöverskridande brottsligheten måste lösas på något vis, säger Bodil Bassmann på Ekobrottsmyndigheten.

– Bevisningen kanske finns i ett land, målsäganden i ett annat och gärningsmännen i ett tredje. I dag sitter åklagare från olika länder och samordnar arbetet, men till slut måste vi nog ha ett land där hela utredningen behandlas och då kanske det skulle vara bättre med en gemensam åklagarmyndighet.

Känslig fråga
Om tanken blir verklighet krävs en EU-gemensam rättsprocess, ett känsligt kapitel när det gäller nationers självbestämmande.

– Men det är inte mer dramatiskt än att vi tror att det kan vara ett nödvändigt steg – medan åklagarmyndigheten är mer tveksam, säger Bodil Bassmann.

Områden som direkt påverkar LO:s medlemmar är skatter och konsumentfrågor. Där är förändringarna mindre.

– De direkta skatterna är fortfarande en nationell angelägenhet som inte ändras av Lissabonfördraget, säger Tommy Wallén på Skatteverket.

– Och för moms har vi sedan länge ett system som bygger på gemensamma grundprinciper. Blir det ändringar där blir det i form av direktiv och inte inom fördraget.

Risk för ökad protektionism
På handelsområdet talar fördragstexten om en inre marknad utan tullar. Konkurrensverket är ändå inte helt nöjt.

– Det gäller ändringen i målformuleringen där det inte längre finns en tydlig skrivning om att konkurrensen inte ska snedvridas. I stället har man infört begreppet konkurrenskraft.  Och det är ju inte samma sak som konkurrens, säger Monica Widegren på Konkurrensverket.

– Rent rättsligt framhålls att det inte är någon förändring. Men vi tycker ändå att man bör uppmärksamma det så det inte leder till ökade protektionism.

Som exempel på protektionism nämner hon EU-kommissionens importstopp i januari av nötkött från Brasilien samt diskussionen om extra stöd till energiintensiva företag inom EU så att de inte förlorar i konkurrenskraft när EU:s klimatmål blir hårdare.

– Vi tycker ju att frihandelsvägen är den väg man ska gå.

Men även EU-regioner får stöd, och Lissabonfördraget betonar vikten av att stödja de minst gynnade områdena.

Penningpolitiken diskuteras
Myndigheten Nutek, vars uppgift är att stötta tillväxt över hela Sverige, noterar att begreppen ”öar” och ”landsbygdsområden” har tagits bort i texten om minst gynnade områden. I stället talas det nu om särskild hänsyn till landsbygdsområden och till områden med låg befolkningstäthet.

Men Nutek tror inte att synen på missgynnade regioner i sak förändras.

Även penningpolitiken tas upp i Lissabonfördraget, men bara inom EMU-området. Övriga centralbanker berörs inte. Inte heller, påpekar Riksbanken, förändrar Lissabonfördraget någonting om Sverige någon gång i framtiden skulle vilja gå med i valutasamarbetet EMU.