Lukten av gamla spyor sitter i korridorväggarna på Kronobergshäktets ungdomsavdelning. Det är fullbelagt som vanligt. En ilsken signal och en lampa blinkar från en låst toadörr. Därinne sitter en ung människa som just uträttat sina behov och vill ut, men ingen har tid att låsa upp.

Chefen Lars-Åke Pettersson tar emot. Om man sysslar med något så allvarligt som att frihetsberöva människor måste man ha en öppen attityd till insyn i fångvården, säger han.

Ett par dagar senare avgår han med motiveringen att han inte kan ta ansvar för verksamheten längre.

Bakning populärt
På ungdomsavdelningen för häktade mellan 15-20 år hinner personalen ibland baka en kaka med den intagne. En stund i veckan kommer en lärare som kan hjälpa till med de ungas eftersatta skolgång. Bakning och plugg, hur populärt är det bland värstingarna?

Jo, de vill allt vi föreslår, säger en vakt.

Anstalterna får bestämma
En femtonåring kan sitta häktad upp till två år i en pyttecell med förbud för besök, telefonsamtal, TV, radio och tidningsläsning. Men man tillåts läsa böcker. Bibliotekarien vill inte jobba någon annanstans, attityden till bokvagnen som rullar ut var 14 dag är genomgående positiv och aldrig under sin 30-åriga tjänstgöringstid har hon blivit antastad.

De intagna pratar gärna med bibliotekspersonalen som bär civila kläder, men kriminalvårdsstyrelsen har skurit ner på personalen.

Den 1 april träder en ny lag som förbjuder intagna att läsa vad de vill i kraft. Både häkteschefen och bibliotekarierna ser en fara i att besluten om vad som får läsas läggs på de enskilda anstalterna. Att tafsa på grundlagen kan leda till godtycke.

Lena Kallenberg
Skriv ett e-postbrev till kulturredaktionen