/media/lotidningen/media/images/nyhetsbilder/vt2008/Suntech2_1308.jpg
Succéföretaget Suntech – en förebild för svensk industri enligt Världsnaturfonden. Bilden är tagen i bolagets fabrik i staden Wuxi i Kina. Foto: Scanpix.

Svenska företag som arbetar med miljöteknologi kan bli exportsuccéer, anser Världsnaturfonden.

En av Kinas rikaste personer heter Shi Zhengrong och har en privat förmögenhet på runt 28 miljarder kronor. För bara sex år sedan startade han företaget Suntech, vars solpaneler i dag finns över hela världen.

Enligt Världsnaturfonden (WWF) är detta en framgångssaga som med inledande stöd från regeringen också skulle kunna bli verklighet i Sverige. WWF har låtit svenska, kinesiska och indiska experter studera tolv svenska företag samt analyserat deras möjligheter att med rätt förutsättningar kunna växa på den internationella marknaden.

Och möjligheterna är goda. Rapporten har inte mätt de möjliga framgångarna i antal anställda, däremot hur stor företagens produktion och export skulle kunna bli.

Minskade utsläpp
WWF lyfter fram den globala nyttan av ökat stöd för miljöteknologi och satsning på klimatentreprenörer, nämligen de minskade utsläppen. Sammantaget har företagen en potential att fram till 2020 växa så mycket att världens utsläpp skulle minska med 602 miljoner ton koldioxid per år, lika mycket som de sammanlagda utsläppen i Australien, Argentina och Belgien.

För efterfrågan finns, anser WWF, och pekar på att företaget Dow Chemicals sparat fyra miljarder dollar mellan 1994 och 2005 genom energieffektivisering samt att British Telecom sparade 800 miljoner dollar bara under sitt senaste verksamhetsår.

Men om nu potentialen är så stor, varför har då genombrottet ännu inte kommit?

Osäkra investerare
Orsaken enligt företagarna själva är att det råder brist på riskkapital. Ingen vågar satsa stort förrän vinsten är garanterad i ett längre perspektiv.

Det är här regeringens satsning kommer in, enligt WWF:s generalsekreterare Lasse Gustavsson.

– Regeringen måste gå från ord till handling. Prislappen ligger runt fyra miljarder kronor om vi ska lyckas med utveckling, kommersialisering och export av energilösningarna, säger han.

Pengarna bör gå genom ett nybildat statligt centrum för klimatentreprenörskap, och WWF ser också gärna att ett nyinrättat klimatminister sköter arbetet.