Har du varit sjuk och stannat hemma från jobbet några dagar? Då är du en del av utanförskapet, ett begrepp som den borgerliga alliansen lanserade framgångsrikt i valrörelsen 2006.

– Begreppet fick gensvar i väljarkåren, säger Bo Jangenäs, som har tillhört Arbetsmarknadsverkets ledning och varit generaldirektör för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen. De borgerliga ger en bild av en armé av en miljon arbetslösa som skulle kunna jobba men inte gör det.

Den bilden är falsk, hävdar han i en rapport tillsammans med Levi Svenningsson, tidigare utredare vid LO, direktör i Ams och kanslichef på finansdepartementet.

Regeringen skriver i sin finansplan för år 2008: ”Sverige har i dag ett stort utanförskap. Över en miljon svenskar får sin försörjning från olika ersättningssystem.” Men för att få ihop ”över en miljon” har regeringen räknat samman alla dagar då någon haft sjukpenning, sjuk- eller aktivitetsersättning, ersättning från a-kassan eller ekonomiskt bistånd från kommunen (socialbidrag).

Till detta lägger regeringen dessutom alla som har varit sjuka en kort tid, upp till två veckor, och fått sjuklön från sin arbetsgivare. Summan har sedan räknats om till ”helårsekvivalenter” (eftersom ersättningarna kan ges på deltid). I utanförskapet ingår därmed ett stort antal personer som har jobb, men har varit hemma på grund av sjukdom någon gång under året.

Ett politiskt begrepp

Det borgerligt definierade utanförskapet omfattar också de personer har som varit arbetslösa en kortare period mellan två anställningar. 2006 var den genomsnittliga tiden med ersättning från a-kassan 84 dagar. Även en stor del av dem som får ekonomiskt bistånd av sin kommun får det enbart under en kort period, och försörjer sig sedan på annat sätt.

– Personer som har jobb men varit frånvarande en kort tid under året är inte i ett utanförskap i någon rimlig mening, säger Levi Svenningsson. Utanförskapet är ett politiskt skapat begrepp, en manipulation av statistiken.

När utanförskap definieras som ersättningsdagar från trygghetssystemen får Sverige ett stort utanförskap helt enkelt därför att Sverige har en hög andel sysselsatta, och socialförsäkringar som omfattar alla.

I Sverige, liksom i Norge och Danmark, motsvarar de utbetalda sociala ersättningarna omkring 20 procent av den teoretiskt möjliga arbetstiden, enligt rapporten.

Utanförskapet inte överdrivit
Lågt utanförskap, så som regeringen definierar det i sin finansplan, finns i stället i länder med låg sysselsättningsgrad och svagt utbyggda socialförsäkringar. Men att tala om en miljon människor i utanförskap är inte att överdriva, anser Eva Uddén Sonnegård, statssekreterare i arbetsmarknadsdepartementet.

– Det kan vara ännu fler, det beror på hur man ser det, säger hon.

– I regeringens finansplan talar vi om helårsekvivalenter. Men bryr man sig om de enskilda personerna, så är det ännu fler. De öppet arbetslösa, de som inte sökt jobb den senaste månaden men egentligen är arbetslösa, de som vill jobba mer men inte får, de långtidssjuka, förtidspensionärerna.

Läs också: artikeln "Fler satsningar på utbildning behövs" 27/3 2008
Läs också: debattartikeln "Borgarna anpassar siffrorna till syftet" 26/3 2008.