ANALYS. Trots alla stödåtgärder skedde i dagarna det som inte skulle få ske: Bear Stearns, USA:s femte största investeringsbank, kollapsade och köptes till reapris upp av konkurrenten JP Morgan.

Oron gör att börser rasar och den redan sjunkande dollarn sjunker ännu mer.

Men hur påverkas Sverige?

Stämningsläget i USA kontrasterar ju skarpt mot det här hemma där Riksbanken just höjt räntan för att kyla av en något överhettad ekonomi.

Redan för drygt tre år sedan, hösten 2004, uppskattade den amerikanske ekonomen och tidigare presidentrådgivaren Barry Bosworth att dollarn måste ned till en nivå på 4:20 för att kompensera det stora amerikanska budgetunderskottet.

Det som hänt sedan dess är en explosion av utlåning till dålig säkerhet, som ytterligare ökat trycket mot dollarn. Att centralbankerna under vintern tre gånger pumpat ut miljardtals dollar för att förhindra bankkollapser ger per automatik ett lägre värde på dollarn och den senaste knuffen kom genom Beas Stearns sammanbrott.

Exportindustri drabbas
För svensk exportindustri får dollarnedgången obehagliga följder. Konkurrensen hårdnar och svensk basindustri, som stål och trä, ser omedelbara konsekvenser genom att varor från konkurrenter i Nordamerika kan säljas till lägre priser.

Till det kommer en vikande internationell efterfrågan.

Företag på en marknad där priset sätts i dollar ser också inkomsterna rasa när värdet översätts i kronor.

Nedgången visar sig också i börsens kraftiga tillbakagång, under måndagen med närmare fyra procent.

Sysselsättningen påverkas
Naturligtvis har företagen inte helt plötsligt blivit mindre värda än de var i förra veckan. Men börsvärdet ska återspegla både det nuvarande värdet i företagen, och förväntningarna på framtida värdeökning av företagen.

Att börsen rasar visar att förväntningarna på kommande snabba vinster mattats betydligt.

Och även om svenska företag varit bra på att möta ökad konkurrens och hårdare tider genom att öka produktiviteten, det vill säga genom att förbättra effektiviteten, så kommer en så snabb omställning som nu sker att få konsekvenser för sysselsättningen även i Sverige.

Ogrundad bild från Riksbanken?
Men det är här som den svenska Riksbankens till synes ogrundade bild av en svensk ekonomi som går på högvarv kommer in.

Riksbanken pekar på att svenska företag trots allt går bra och att den minskade svenska exporten kompenserats av en ökad svensk konsumtion. Befolkningen har fått högre inkomster, främst genom den högkonjunktur som varit men också genom att regeringen har sänkt skatter: Den har infört jobbavdraget, slopat förmögenhetsskatten och sänkt fastighetsskatten kraftigt.

Mer pengar gör att svenskarna köper mer här hemma så att företag som säljer på hemmamarknaden går strålande, trots en avmattning i övriga världsekonomin.

Det paradoxala inträffar då att den internationella avmattningen och dollarraset gör att svenska exportföretag går sämre – samtidigt som den svenska Riksbanken tycker att svenska företag går för bra.

Tvivlare fortsätter tvivla
Och var hamnar då sysselsättningen?

Att de dystra siffrorna i världsekonomin påverkar sysselsättningen i exportföretagen i Sverige är oundvikligt. Men internationellt måste konjunkturnedgången få betydligt större genomslag i fler branscher för att det ska få mer långvariga följder för svensk ekonomi.

Den svenska Riksbankens räntehöjning gör också att sysselsättningen blir något lägre och arbetslösheten något högre än den annars skulle ha blivit.

Men att säga att Riksbanken undergräver sysselsättningen är att gå för långt, även om dollarraset knappast gjort de analytiker som tvivlat på den senaste räntehöjningen mindre tvivlande.