Nytt EU-mål kan mildra Laval-effekten

Claes-Mikael Jonsson

EU:s domstol kan mildra skadeverkningarna från Laval i en dom mot tyska Niedersachsen. Om domstolen däremot dömer ut delstatens kollektivavtal vid offentlig upphandling fördjupas kritiken från bland andra facken.

I början av april kommer ytterligare en dom från EU:s domstol som handlar om löner och arbetsvillkor för utstationerad arbetskraft: Rüffertdomen. Europafackets generalsekreterare John Monks och ordförande Wanja Lundby-Wedin skrev i Financial Times i veckan att domstolen då har en möjlighet att minska skadeverkningarna från Lavaldomen.

Alternativet är att domstolen åter dömer till förmån för företagens fria rörlighet – och drar på sig mer kritik för att urholka det sociala Europa.

Tydligare på tyska
– Rüffertdomen klargör om det är otydligheterna i byggavtalet som fick domstolen att döma ut kollektivavtalet och fackens konfliktåtgärder mot lettiska Laval. I det tyska kollektivavtalet finns inte samma oklarheter att gömma sig bakom, säger
Claes-Mikael Jonsson, LO-jurist.

– Den tyska domen kommer att slå fast om utländska företag ska kunna slåss och vinna upphandlingar med lägre löner.
Rüffertdomen handlar om delstaten Niedersachsen som lagstiftat om att ett speciellt kollektivavtal ska följas vid offentlig upphandling inom byggsektorn och kollektivtrafiken.  Lönen i det kollektivavtalet är högre än den minimilön som finns i det allmängiltigförklarade byggavtalet i Tyskland.

Lovade att hålla avtal
Niedersachsen motiverar lagen med att den hindrar att konkurrensen snedvrids genom billig arbetskraft. Den mildrar också trycket på socialförsäkringssystemet, enligt delstaten. Ett tyskt byggbolag vann upphandlingen om att bygga en kriminalvårdsanstalt i Niedersachsen. Bolaget förband sig att betala de anställa den lön som anges i kollektivavtalet.

Men efter en tid väcktes misstankar om att underentreprenören, ett polskt byggföretag, anlitade polska byggnadsarbetare till en betydligt lägre lön än kollektivavtalets. Niedersachsen sa upp kontraktet med hänvisning till att företagen inte respekterade kollektivavtalet, men stämdes då av byggföretaget inför en domstol som skickade målet till EU:s domstol i Luxemburg.

Inget hinder
Generaladvokaten Yves Bot kom i september förra året med sin rekommendation till domstolen. Han slår fast att det enligt fördragets fria rörlighet och enligt utstationeringsdirektivet var i sin ordning att myndigheten sa upp kontraktet med byggföretaget. Det finns inget hinder i EU-rätten mot att arbetstagarna betalas minst den lön som anges i kollektivavtalet i Niedersachsen även om den är högre än minimilönen i det allmängiltigförklarade byggavtalet, enligt generaladvokaten.

Men ytterligare en dom som handlar om arbets- och anställningsvillkor är på gång. Kommissionen har dragit Luxemburg inför domstolen för brott mot fördragets fria rörlighet av tjänster. Det är bland annat Luxemburgs krav att företag från andra länder ska ha ett ”ombud” som är bosatt i landet och som kan lämna över alla handlingar om anställda och säkerhet vid kontroller. Generaladvokaten ansåg i sin rekommendation att det räcker att utse en av arbetarna eller en förman, och gick därmed på kommissionens linje.

FAKTA:
Fyra aktuella fall i EU:s domstol handlar om hur de egna ländernas arbetsrätt står sig mot den fria rörligheten i EU. Viking Line- och Lavaldomarna är avklarade, medan och Rüffert- och Luxemburgdomen är på gång.

Läs också: hela generaladvokatens förslag till dom (på svenska)