Efter Genus kommer Gösta

Yvonne Hirdman. Foto: Anna Wahlström.

LO är Gösta i ett nötskal. Ja, för fan. Hela arbetarrörelsen är Gösta. Yvonne Hirdman lutar sig fram mellan travarna på skrivbordet. Arbetsrummet på Stockholms universitet är trångt och belamrat med böcker och flyttkartonger. Om några veckor går flyttlasset till Södertörns högskola.

– Egentligen är jag ofrivillig pensionär sedan Arbetslivsinstitutet lade ner, men jag jobbar vidare och har kvar mitt arbetsrum här, säger hon.

För 20 år sedan lanserade professor Yvonne Hirdman genusbegreppet i Sverige. Hon tyckte att det behövdes ett ord – genus – för att tydliggöra att kön inte bara handlar om biologi utan också om sociala faktorer som fostran och normer i samhället.

Nu tycker hon att det behövs ett nytt begrepp – Gösta. Gösta är hennes namn på principen att mannen är norm och därmed överordnade kvinnor. Genom att ge det abstrakta ett namn blir det lättare att se och prata om, säger hon och tar fram sin senaste bok, Gösta och genusordningen, ur en hög på bordet.

Mannen som utgör normen
På framsidan tronar en ståtlig, naken mansstaty. Och det är inte vilken man som helst, utan Gösta i egen hög person. Mannen som är norm i alla lägen.

– Skulpturen gjordes på antiken av konstnären Polykleitos som en modell över människan, så att andra konstnärer kunde se vilka proportioner en riktig människa, skulle ha, säger hon och ler ironiskt.

På samma sätt fungerar mannen fortfarande som mönster och modell i samhället, fortsätter hon. Säger någon chef, polis eller brevbärare utgår folk från att det rör sig om män, tills tillägget kvinnlig sätts framför. Mannen är det normala, kvinnan är tillägget.  Yvonne Hirdman har i årtionden forskat kring genusordningen, välfärdsstaten och arbetarrörelsen. Utan tvekan konstaterar hon att även LO har tydliga drag av Gösta.

– Arbetarrörelsens rötter är helt och hållet indränkta i maskulinitet. Rörelsen bygger på tankar och idéer som skapats av män för män under 1800-talet.

Dyster läsning
I boken Med kluven tunga gick hon till botten med LO:s syn på kvinnliga arbetare från1940-talet fram till 1990-talet, och det är ingen smickrande bild hon tecknar. LO har varit med och skapat ett arbetsliv på männens villkor och bitvis även motarbetat kvinnliga arbetare.

Ett exempel är arbetstiden. Åtta timmars arbetsdag fungerar bäst om någon annan tar hand om barn och hushållsarbete. Oftast faller det på kvinnornas lott, och därför väljer de deltidsarbete.

När den kvinnodominerade offentliga sektorn växte fram blev deltid norm, och heltid är fortfarande ingen självklarhet för kvinnor. Om facket arbetade för alla medlemmars intressen borde sex timmars arbetsdag stå högt upp på dagordningen, enligt Yvonne Hirdman.

– S-kvinnorna la fram förslaget om sex timmars arbetsdag på 70-talet, men då stod LO upp som Gösta och sa nej. I stället blev det mer semester, vilket för en del kvinnor inneburit mer arbete.

Gått lång väg
Ett annat exempel är att LO länge såg kvinnor som sämre arbetskraft och accepterade särskilda kvinnolöner i kollektivavtalen ända fram till 1960-talet. Kvinnolönerna var ibland bara 70 procent av manslönerna. Men även om kvinnor fortfarande har det kärvare än män i många avseenden på arbetsmarknaden har mycket hänt de senaste årtiondena.

– Det är en enorm skillnad för arbetande kvinnor i dag, när det finns dagis och sociala trygghetssystem.

– Min mamma var heltidsarbetande, eller förvärvsarbetande husmor som man så då. Hon fick smussla undan sjuka barn och jobba på utan någon som helst hjälp.

Fick samarbeta
Inte heller när Yvonne Hirdman blev mamma på 1960-talet var dagis särkilt vanliga. För att kunna fortsätta med studier och arbete gick hon och andra studenter ihop och passade varandras barn. 

Det var de borgerliga partierna som såg till att vi fick en jämställdhetslagstiftning på 1970-talet. Men dagis och socialförsäkringar är den stora insatsen som arbetarrörelsen gjort för jämställdheten, konstaterar hon. Liksom att få till en könsneutral föräldraförsäkring, och att förhindra vårdnadsbidrag.

– Vårdnadsbidraget är en riktig backlash. En gammal idé som LO stoppade en gång, men som regeringen nu har dammat av.

I stället för att en förälder, oftast mamman, stannar hemma på heltid borde båda få större möjlighet att vara hemma. Det skulle vara ett enormt steg mot jämställdhet på arbetsmarknaden.

– Det är den finaste drömmen. Varför ska man jobba åtta timmar? Varför inte bara fyra, eller i alla fall sex? Den utopi som Alva Myrdal förespråkade, redan vid tiden för andra världskriget, är egentligen både konkret och realiserbar.

FAKTA: Yvonne Hirdman
Ålder: 65 år.
Bor: I lägenhet i Stockholm.
Yrke: Historiker. Professor i genushistoria.
Projekt på gång: Ska börja forska om jämställdhetspolitikens historia från 1972 och framåt.
Tycker om kvinno­dagen: ”Det är väl bra att den finns, eller egentligen är den väl lite omodern. Det borde vara en Göstadag i stället, inte för att fira, utan för att ifrågasätta.”
Böcker i urval: Gösta och Genusordningen, 2007. Det tänkande hjärtat. Boken om Alva Myrdal, 2006. Genus, 2001. Med kluven tunga, LO och genus­­ordningen, 1998.