År 2030 är världen 100 procent rikare än i dag. Bara en procent av den tillväxten behövs för att minska utsläppen till en hanterbar nivå, enligt den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD.

Även OECD tar nu klimathotet på största allvar, framgår i årets upplaga av skriften Environmental Outlook. Det blir dyrt hur än klimathotet avvärjs, åtminstone i kronor räknat. Men i jämförelse med hur världsekonomin kommer att utvecklas är det närmast försumbara summor av det kommande överskottet som behövs för att rädda jorden. Och alternativet blir betydligt dyrare, konstaterar OECD.

Money talks
OECD vill se mer ekonomiska styrmedel men också marknadslösningar. Exempel är miljöskatter, handel med utsläppsrätter, att företag själva får ta kostnaden för sina föroreningar och nya avloppsavgifter. OECD vill också se en avveckling av alla statliga subventioner som förvärrar föroreningarna, främst stöd till jordbruk och användningen av fossila bränslen.

Men rättvisefrågor och fördelningsfrågor är minst lika viktigt som den teknologisk utveckling och framtida vägval, skriver OECD.

– Vi måste vara klara över att miljöfrågorna inte bara handlar om vad som ska göras och hur de ska göras utan också om vem som ska betala, sade OECD:s generalsekreterare mexikanen Angel Gurría när rapporten presenterades.

Rejäl ökning väntar
De utvecklade länderna i väst har stått för de absoluta största utsläppen av växthusgaser. Men om inget görs kommer de fyra länderna Kina, Ryssland, Brasilien och Indien att år 2030 släppa ut lika mycket föroreningar som OECD:s 30 medlemsstater i dag släpper ut tillsammans.

Ju fler av världens stater som går samman desto billigare blir också åtgärderna, enligt rapporten.