Kolla avgiften när du PPM-väljer

Premiepensionen kan bli en viktig del av din pension. Men akta dig för höga avgifter! Dyra fonder är inte bättre än billiga.

För varje hundralapp du får i lön betalas 18 kronor och 50 öre in till din allmänna pension. Av den avgiften går det mesta, 16 kronor, till inkomstpensionen. Bara 2:50 kronor går till premiepensionen. De pengarna placeras i värdepappersfonder. Du kan själv välja fonder på premiepensionsmyndighetens (PPM) hemsida.

Rådet till unga brukar vara att placera hela eller nästan hela sin premiepension i aktiefonder. De flesta ekonomer, även LO-ekonomerna, ställer sig bakom det rådet. Trots att aktier kan både öka och minska i värde, och alltså medför en risk.

– En ung person som placerar sin premiepension i säkra räntefonder i stället för aktiefonder tar på sätt och vis också en risk, hävdar Anna Allerstrand vid pensionsbolaget AMF Pension. Den låga avkastningen i räntefonder gör att han eller hon kan missa tusenlappar i premiepension.

Dålig tajming en risk
Den som har få år kvar till pensionen brukar i stället få rådet att flytta pengarna från aktiefonder till säkra placeringar: räntefonder eller en traditionell pensionsförsäkring med viss garanterad ränta. Risken är annars uppenbar att aktiekurserna är låga just när du börjar ta ut pensionen. Börsfallet de senaste två månaderna är en påminnelse om det. På Premiepensionsmyndighetens hemsida finns ett verktyg, Lotsen, som hjälper dig att resonera dig fram till hur stor risk du ska ta.

Att hitta ”rätt” bland de nästan 800 fonder där premiepensionen kan placeras går inte. Inte ens högt utbildade ekonomer kan veta vilka fonder som kommer att ge bäst avkastning. Däremot vet vi att den avgift som fondförvaltarna tar ut spelar stor roll för pensionen. Det gäller premiepension lika väl som annat sparande. Är du ung och placerar premiepensionen i någon av fonderna med högst avgift kan halva premiepensionen gå åt till avgifterna!

Skippa det dyraste
På PPM:s hemsida kan du enkelt sortera fonder inom en och samma kategori, till exempel svenska aktier, efter avgiftens storlek. Ett rimligt råd är att undvika de dyraste. Flera amerikanska forskningsrapporter har visat att fonder med höga avgifter inte är ett dugg bättre på att förvalta pengar än fonder med låga avgifter.

Stefan Engström, numera oberoende rådgivare i kapitalförvaltningsfrågor vid Agenta, visade i sin doktorsavhandling vid Handelshögskolan i Stockholm att samma sak gäller svenska fonder:

– Under 1990-talet var sambandet rentav omvänt: Fonder med höga avgifter hade sämre avkastning än fonder med låga avgifter. Det sambandet har dock försvagats något säger han.

Läs också: fler artiklar och nyttiga lästips på temat pension