Här får kvinnorna det hett om öronen
KVINNLIGA BRANDMÄN. Att jobba på brandstation är drömmen för många. Att rädda någon ur ett eldhav är kanske den ultimata hjälteinsatsen. Men att jobba på en brandstation har varit och är fortfarande ett yrke där männen dominerar. Och det var inte alltför länge sedan som kvinnor tog alls plats inom brandförsvaret.
När LO-Tidningen kommer till brandstationen i Norrköping är det fullt med folk i fikarummet. Allt verkar vara i fullständigt kaos. Men det är en chimär. Alla har något att göra hela tiden. Är det inte övningar så är det träning eller skarpt läge. Fika får det göras när det finns tid. Linn Kampner kommer precis tillbaka från ett automatlarm.
– Men det var inget. Fast det vet du aldrig när du åker ut, säger hon.
Ensam under en period
Linn Kampner är, tillsammans med Maria Gunnarsson, två av tre nyanställda brandmän. Två kvinnor som tagit plats i en mansdominerad värld. Libertad Aguilar och Maria Cucas är brandingenjörer. Maria Cucas är dessutom brandingenjör i beredskap, vilket innebär att hon är arbetsledare. Hon var ensam kvinna på brandstationen under ett tag.
– Du kommer inte få en syl i vädret när du ska snacka med den där, säger en av hennes manliga arbetskamrater när vi är på väg genom brandstationen.
Diskussionen om kvinnor inom brandförsvaret och de fysiska kraven för brandmän har förstås inte undgått någon av de fyra.
– Vi har ju alla olika krav på oss vad gäller fysiken i våra olika yrken. Men jag törs nog tala för alla oss: att det ändå är viktigt att du gillar att träna om du är inom brandförsvaret, säger Maria Cucas.
Gäller att hålla ut
Hon visar hur jobbigt det är med det fysiska test som alla brandmän får gå igenom på stationen. Ett rullband som går väldigt fort och lutar så mycket att man måste gå framåtlutad. Lägg därtill en utrustning som väger 25 kilo. Så ska man gå i rätt många minuter.
– Det är skitjobbigt. Som befäl behöver jag inte klara lika mycket, säger hon och svettas rejält efter bara några minuter.
I lokalen bredvid spelas det innebandy. Det luktar svett och rök.
– För mitt jobb ställs det inga fysiska krav egentligen. Men jag tycker att det är viktigt att veta vad som krävs och det gör du genom att träna, säger Libertad Aguilar som ägnar sig mest åt förebyggande arbete.
Håller inte med
Linn Kampners och Maria Gunnarssons jobb är alltså det mer traditionella brandmannayrket. Det som hamnat under lupp på grund av, som en del tycker, orimliga fysiska krav. Själva tycker de inte att de fysiska kraven är för tuffa.
– Jag tycker att det ofta är utomstående som blåser upp om att kraven är för tuffa för kvinnor. Men man får inte glömma att det är tufft yrke som kräver att du orkar, säger Maria Gunnarsson.
Libertad Aguilar säger att brandförsvaret nu genomgår samma diskussion som andra fysiskt krävande yrken redan har gjort. Polisen och ambulanssjukvårdaren har haft sin beskärda del av diskussionen, säger hon.
– Kraven och inställningen kommer säkert att förändras om vi blir fler här. Oavsett vad vi jobbar med. Men fortfarande måste man komma ihåg att brandmannayrket kräver att du måste orka saker fysiskt och att det går att lita på varandra när du är ute på jobb. Lita på att alla orkar med sina arbetsuppgifter, säger Linn Kampner.
Total kontroll nödvändigt
Alla brandmän har max 90 sekunder på sig att bli åkklara med sin utrustning. Det är rätt mycket grejer som ska på. Men det gäller att ha allt i fullständig ordning. Linn Kampner svirar på sig utrustningen på lätt under 90 sekunder. Och samtidigt svarar hon på frågor.
– Det viktigaste av allt är att du fungerar i gruppen. Alla har olika personligheter och är bra på olika saker. Det kanske betyder mest av allt. Jag trivs med mina arbetskamrater och det gör bland annat att jag klarar mitt jobb bra, säger hon.
En hink med vatten slår ned precis i närheten av oss. Ett practical joke som egentligen bara är tillåtet på somrarna. Det ska skämtaren få veta, säger Linn Kampner och skrattar. Alla fyra, med sina olika erfarenheter, återkommer hela tiden till behovet av att träna. Att träningen måste vara en livsstil. Maria Gunnarsson tror dock att många ger upp därför att de saknar den riktiga viljan.
Läs också: artikeln ”Ny testmetod öppnade branddörren”, 29/2 2008