De allra vanligaste avtalspensionerna

Nyheter

Pensionen i det orange kuvertet är inte allt. Avtalspensionen kan bli mellan 20 och 25 procent av din totala pension.

Avtalspension har du om du arbetar på en arbetsplats där det finns kollektivavtal. Din arbetsgivare betalar in avgifter till den. Hur stora avgifterna är, och från vilken ålder de betalas, varierar mellan olika grupper av anställda. De flesta LO-medlemmar omfattas av Avtalspension Saf-LO (gäller privatanställda arbetare) eller KAP-KL (så kallas avtalspensionen för anställda i kommuner och landsting).

Statligt anställda inom Seko omfattas av statens egen avtalspension, PA 03. Därtill finns särskilda avtalspensioner för en rad mindre grupper, till exempel anställda i Posten AB, inom försäkringsbranschen och vid teatrarna. En gång om året får du ett besked om hur mycket avtalspension du har tjänat in, alltså en motsvarighet till det orange kuvertets besked om den allmänna pensionen. I maj får privatanställda arbetare ett utskick från försäkringscentralen Fora om sin avtalspension. För de kommunalt anställda skickar de olika försäkringsbolag som förvaltar pensionen ut besked i början av året.

Har du haft olika jobb kan du ha flera olika avtalspensioner. Tidigare gav de flesta avtalspen-sioner en på förhand bestämd andel av lönen i pension. Den sortens pension, som brukar kallas förmånsbestämd, gäller fortfarande för privatanställda tjänstemän födda före 1979, samt kommunalt och statligt anställda med hög lön.

Men för de flesta fungerar avtalspensionen som ett sparande. Pensionens storlek beror på hur mycket avgifter som har betalats in för dig och hur hög avkastningen på sparandet blir. Detta kallas avgiftsbestämd pension. Du får själv välja hur avtalspensionen ska sparas. Valet görs för ett års pensionsavgifter i taget. För varje avtalspension finns en valcentral, som ger information och skickar hem valblanketter.

Avtalspensionen kan placeras i två olika typer av sparande. Den ena kallas traditionell försäkring. Här garanteras du en viss ränta. Det är möjligt genom att pengarna placeras i en blandning av aktier, räntebärande värdepapper och fastigheter. Om placeringarna blir lyckade får du högre avkastning än den garanterade.

Den andra sparformen kallas fondförsäkring. De flesta fonderna placerar dina pengar i aktier, andra i räntebärande papper. Aktiefonder ger chans till hög avkastning, men då tar du också risken att pensionen minskar i värde. Valet av sparande för avtalspensionen liknar det du kan göra för premiepensionen (se sidan X). Därför gäller också samma råd:

Undvik förvaltare som tar ut höga avgifter.
Fundera över om du kan ta risken att pensionspengarna minskar i värde, för att i gengäld ha chans till högre avkastning. Vill du inte ta den risken: Välj traditionell försäkring.

Gör du inget val placeras dina pengar automatiskt i en traditionell försäkring. Om det är svårt att förbättra sin premiepension genom ett aktivt val, så är det i vissa fall lättare att förbättra avtalspensionen:

Kommunalt anställda som inte väljer får automatiskt ett efterlevandeskydd. Det innebär att de anhöriga får pensionspengarna om du dör. Men skyddet kostar pengar och minskar pensionen. Om du inte har familj, eller kanske redan har tecknat en livförsäkring, kan det vara klokt att välja bort skyddet.

FAKTA: De vanligaste avtalspensionerna

Avtalspension Saf-LO

Gäller privatanställda arbetare.
Avgiftsbestämd pension.
Ett nytt avtal om Avtalspension Saf-LO gäller från den 1 januari 2008.
Pensionen tjänas in från 25 års ålder. Tidigare gällde 21 år som startålder. Om du är mellan 21 och 24 år och har tjänat in avtalspension enligt gamla regler finns pengarna kvar, men du börjar tjäna in mer pension först då du fyllt 25.
Arbetsgivaren betalar i år in 3,9 procent av lönen upp till en viss gräns, 7,5 basbelopp (motsvarar 30.000 kronor i månaden år 2008). På lön ovanför gränsen är pensionsavgiften 6 procent.
Pensionsavgifterna höjs stegvis fram till år 2012, då de är 4,5 procent på lön under 7,5 basbelopp och 30 procent på lön ovanför denna gräns.

KAF-KL

Gäller anställda i kommuner, landsting och en del kommunala och privata företag.
Avgiftsbestämd och förmånsbestämd pension.
Avgiftsbestämd pension tjänas in från 21 års ålder.
Arbetsgivaren betalar in 4,25 till 4,5 procent av lönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp per år (30.000 kronor i månaden år 2008). För de flesta av Kommunals medlemmar är avgiften 4,5 procent redan nu, år 2010 blir den 4,5 procent för alla.
När du fyllt 28 år tjänar du in avgiftsbestämd pension även på lön som ligger ovanför 7,5 basbelopp.
På lön ovanför gränsen får du dessutom förmånsbestämd pension. Den tjänas in från 28 år. För full pension krävs 30 års arbete. Pensionen blir då 55 procent av lön mellan 7,5 och 20 basbelopp.

PA 03

Gäller de flesta statligt anställda.
Avgiftsbestämd och förmånsbestämd pension.
Avgiftsbestämd pension tjänas in från 23 års ålder. Arbetsgivaren betalar pensionsavgifter på 4,5 procent av din lön upp till 30 basbelopp per år (120. 000 kronor i månaden). Av detta får du placera 2,5 procent efter eget huvud.
På lön ovanför 7,5 inkomstbasbelopp (30 000 kronor i månaden år 2008) får du dessutom förmånsbestämd pension. Den tjänas in från 28 års ålder, och för full pension krävs 30 års arbete.
För personer födda efter 1973 är full pension lika med 60 procent av den del av slutlönen som ligger mellan 7,5 och 20 basbelopp (30.000 till 80.000 kronor i månaden) samt 30 procent av lönen mellan 20 och 30 basbelopp (80.000 till 120.000 kronor i månaden). För äldre årskullar är pensionen något högre (högst 65 procent).
Under en övergångsperiod har även anställda som tjänar mindre än 30 000 kronor i månaden en viss förmånsbestämd pension, vid sidan av den avgiftsbestämda. Det gäller personer födda 1943 till 1972.

ITP 03

Gäller privatanställda tjänstemän.
Födda 1978 eller tidigare: I huvudsak förmånsbestämd pension: Pensionen blir 10 procent av slutlönen upp till 7,5 basbelopp, alltså 30.000 i må
nadslön år 2008. Av lönen mellan 30.000 och 80.000 kronor i månaden får du 65 procent i pension. På lön mellan 80.000 och 120.000 kronor i månaden är pensionen 32,5 procent. Pensionen tjänas in från 28 års ålder, full pension kräver att du har arbetat 30 år. Härutöver får du en avgiftsbestämd pension, ITP-K. Till denna betalar arbetsgivaren 2 procent av lönen i avgift.
Födda 1979 och senare: Avgiftsbestämd pension: Pensionen tjänas in från 25 års ålder. Avgiften är 4,5 procent på lön upp till 7,5 basbelopp (30.000 kronor i månaden år 2008). På den del av lönen som ligger ovanför gränsen är avgiften 30 procent. Du väljer hur pengarna ska sparas, men minst hälften måste placeras i en traditionell försäkring.

FAKTA: Här väljer du
Läs också: mer på Foras hemsida om Avtalspension Saf-LO
Läs också: mer på sidan Pensionsvalet om KAP-KL
Läs också: mer på Statens Pensionsverk om PA 03

Läs också: fler artiklar och nyttiga lästips på temat pension