Bättre integration ger högre tillväxt

Om utlandsfödda får det lättare på arbetsmarknaden ökar effektiviteten i arbetet. Samma sak gäller om fler går högre utbildningar, men det tar mycket längre tid, enligt statliga Konjunkturinstitutet.

Produktiviteten, alltså hur mycket som produceras varje arbetad timme, påverkas främst av den teknologiska utvecklingen. Men även andra faktorer inverkar. I en rapport till regeringens långtidsutredning har Konjunkturinstitutet (KI) studerat två alternativ att få upp produktiviteten ytterligare.

Ett är att satsa på högre utbildning. KI analyserar vad som händer om 10.000 av dem som i grundscenariot börjar jobba efter gymnasiet i stället pluggar vidare på universitet och högskolor.

Lång startsträcka
Om de får jobb som motsvarar utbildningen ökar det produktiviteten – men bara på sikt. Eftersom fler pluggar i stället för att jobba så minskar antalet arbetade timmar jämfört med grundscenariot.

– Först 2020 är vi tillbaka på samma nivå i produktivitetsutvecklingen men därefter kommer de positiva effekterna, säger Kristian Nilsson, biträdande prognoschef på KI.

Det andra scenariot är bättre integration. KI beskriver ett scenario där skillnaderna i sysselsättning och löner halveras mellan svenskfödda och personer födda utanför Norden. Detta scenario ger en helt annan bild. Frukterna kan skördas genast när produktiviteten ökar. Tillsammans med fler arbetade timmar ger detta 2020 en tillväxt i näringslivet som är nära sex miljarder kronor högre än i basalternativet, i dagens penningvärde.

– Det visar att det finns en stor potential. Integrationsscenariot är det i särklass mest positiva, säger Kristian Nilsson.

Inte antingen eller
Rapporten ställer inte de två scenarierna mot varandra och skriver att det finns vinster i båda.

– Utan tvekan finns en mycket stor outnyttjad resurs i integrationsscenariot, och i utbildningsscenariot är det viktigt att utbildningssatsningarna styrs av behov på arbetsmarknaden för att få bäst effekt, säger Kristian Nilsson.

Produktiviteten är viktig för välfärden eftersom det finns ett rakt samband mellan ökad produktivitet och ökad tillväxt. Det senaste decenniet har den svenska produktiviteten ökat mycket snabbt. Fram till 2020 blir ökningen långsammare, även om vi fortfarande ligger före euroområdet och USA.

Den fortsatt viktigaste faktorn för produktiviteten blir trots allt den teknologiska utvecklingen. Hur den utvecklas är svårt att förutspå och blir den högre eller lägre än i grundscenariot kan det påverka produktiviteten mer än de två alternativscenarierna.

FAKTA: Så mycket ökar tillväxten
Så här ser Konjunkturinstitutets olika scenarier ut för tiden 2006 till 2020. Att få in fler utlandsföda på rätt plars på arbetsmarknaden ger högre tillväxt, fer arbetade timmar och högre produktivitet. Siffrorna visar procentuell ökning i genomsnitt per år.