Gärna invandrad arbetskraft, men…

Både LO och Svenskt Näringsliv är positiva till arbetskraftsinvandring, men är oense om hur det ska gå till. Och ingen vill öppna för låglönejobb för invandrare, som den engelske ekonomen Philippe Legrain råder Sverige till.

Inom kort öppnar regeringen för en utvidgad arbetskraftsinvandring till Sverige. Tillfälliga arbetstillstånd ska kunna utfärdas i fyra år i stället för i dag som längst två år. Ingen ska utvisas så länge han eller hon har ett jobb och anhöriginvandring ska tillåtas bara för dem som har ett jobb.

I en debatt hos regeringens globaliseringsråd i veckan hyllade Svenskt Näringslivs vice vd Jan-Peter Duker förändringarna, men vill att arbetsgivarna ska få avgöra när de behöver rekrytera någon från ”tredje land”, det vill säga från länder utanför EU.

– Om arbetsförmedlingen säger ja och efter att facket har hörts så får de nu stanna en begränsad tid. Detta är fullständigt oacceptabelt. Det måste vara arbetsgivaren som avgör vem man ska anställa från tredje land, säger Duker.

Pressar nedåt
Enligt Wanja Lundby-Wedin är det dock lönesättningen för de arbetare som kommer hit som kan bli det största problemet.

– Det finns en risk för att vi får en utdragen lönespridning med en press nedåt på lönerna för dem som redan jobbar här, säger hon.

– Vi har funnit hårresande exempel på vilka löner som arbetare från andra länder får. Därför måste vi ha regler så man kommer till ett land där alla människor har samma rätt.

I förlängningen ser LO ett hot mot den ekonomiska utvecklingen om det bildas en grupp med lågavlönade som inte tvingar företagen att satsa på mer produktiva jobb.

Ny synvinkel
En som anser att Sverige och övriga EU ska ta emot lågavlönad arbetskraft från tredje land är den engelske ekonomen Philippe Legrain, rådgivare till världshandelsorganisationen WTO och författare till boken ”Immigrants – your country needs them”, som också talade på inbjudan av Globaliseringsrådet. Legrain anför skäl som sällan hörs i Sverige.

–  Om svenskarna vill fortsätta ha högavlönade jobb för högutbildade måste de acceptera att utländsk arbetskraft gör de jobb som svenskarna själva inte vill göra.

– 92 procent av svenskarna går ut gymnasiet. De vill inte göra dessa lågbetalda jobb. Filippinier däremot gör det gärna eftersom de ändå är bättre betalda än i Manila.

Felaktig bild
Att det skulle skapa en underklass av invandrad arbetskraft håller han inte med om.

– Inte annat än tillfälligt. Antingen åker de tillbaka och då har de ganska mycket pengar med sig. Eller också stannar de, och då får deras barn en bra utbildning och därmed också bättre jobb.

– Alternativet är ju att de får jobba kvar i till exempel Thailand för ännu lägre löner. Och vad är det för solidaritet?

LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin anser att solidariteten måste ske på hemmaplan.

– Ska de som kommer hit bara ta jobb som svenskarna inte vill ha? Ska då polska arbetare ha 40 kronor i timmen och thailändska 10 kronor i timmen för att det är högre än i deras hemländer? Nej, det måste råda lika lön för lika arbete.

Inga undantag
Jan-Peter Duker, vice vd i Svenskt Näringsliv, håller till stor del med Philippe Legrain men säger att kollektivavtal ska råda för alla.

– Den bild som målas upp av låga löner för arbetare som kommer hit är vulgärpropaganda. Alla jobb är lika mycket värda för mig också. Huvuddelen av arbetsgivarna i Sverige är knutna till kollektivavtal, men så finns det enstaka undantag som vi också tar avstånd ifrån.

– Men till det måste man också väga in EU där det råder fri rörlighet för tjänster, säger han.